Skogsproduktion med tanke på miljö

Enligt min referens Sveaskog, så anser de att de har en god balans mellan produktion och miljö. Vilket de menar är av stor vikt. Sveaskog anser att det är angeläget att ha en jämvikt mellan produktion och miljö, vilket jag kommer återanknyta till under nästa rubrik. De står för att återväxten av skog är angeläget, därför ser de till att sköta skogen så gott det går.  De är även öppna för nya användningsområden där skog kan användas, och då inte bara det bästa virket utan till exempel även spillvirke. De menar att det i sin tur ger ett bättre samhälle med bättre tillväxt och mer arbete.

• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/sv/skogsbruk-och-miljo/naturvard/ [hämtad 2012-04-29]
• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/sv/skogsbruk-och-miljo/skotsel-och-produktion/[hämtad 2012-04-29]

Miljöhänsyn

Att skogen är viktig är inte en nyhet för den allmänbildade. Den har stor betydelse för vårt klimat. Skogen har en central roll i fotosyntesen då den både tar upp koldioxid och avger det, en del av koldioxiden stannar kvar i trädens cellulosa. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund har skogens skötsel förbättrats den senaste tiden, så att skogen tar upp mer koldioxid än vad den avger. Om ett träd däremot huggs ned så avger trädet koldioxid då fotosyntesen inte längre är i funktion, i och med detta är det som jag tidigare nämnt från Sveaskogs referens, viktigt att plantera nya växter som tar upp koldioxiden som de fallna träden avgett.

• Lantbrukarnas riksförbund - http://www.lrf.se/Miljo/Skog/ [hämtad 2012-04-29].

Vanliga träd


            Gran                                   Tall                                    Björk

Enligt Sveaskog, som är landets ledande skogsföretag, är tall och gran det vanligaste trädslaget i norra delarna av landet samt att björk och andra lövträd är mer vanligt i de södra delarna. Enligt Wikipedia, som man oftast ska ta med en nypa salt vad gäller information, är det dock  precis som Sveaskog har nämnt ovan, att granen är det vanligast trädet. Därefter kommer tall och på tredjeplats kommer det första lövträdet björk.

• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/jakt-fiske-och-friluftsliv/ut-i-skogen/vara-vanligaste-trad/ [hämtad 2012-04-27]
• Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vanligaste_tr%C3%A4den_i_Sverige [hämtad 2012-04-29]
• Den virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/pinus/pinusyl.html [hämtad 2012-04-29]

Lundvegetation och Lundväxter

När jag söker på dessa två ord ovan på google.com så finner jag flera exempel på växter som trivs i denna typ av vegetation. Ormbunkar, lövträd, hassel, hagtorn, nunneört, gräs, häxört, trolldruva, vit- och blåsippa, violer med flera stöter jag på. Kännbart för dessa växter är att de flesta är i blom tidig vår till mitten av sommaren.

• Bilder ur Nordens Flora - http://runeberg.org/nordflor/186.html [hämtad 2012-04-24]
• Virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/di/papavera/coryd/welcome.html [hämtad 2012-04-29]

Lundvegetation

Efter denna genomgång av växtlighet vill jag ta reda på vart denna typ av vegetation finns i vårt närområde. Därför har jag sökt mig till de lokala kommunernas hemsidor för att undersöka lundvegetations områden. Naturreservatet Kleva Klintar

I Falköpings kommun finner jag naturreservatet Kleva Klintar (Klint = berg med branta väggar*) som man kan hitta i sluttningen av Mösseberg. Detta område kallas för kalkstensområde, och är till största delen alvarvegetation samt ett kärr och en mindre del lundvegetation. Här finns ormbunkar och mossor av olika slag.

• Falköpingskommun - http://www.falkoping.se/byggabomiljo/naturvard/naturreservat/klevaklintar.4.7865cfaf121d36819ec80003223.html [hämtad den 24 april 2012]
• * Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Klint [hämtad 2012-04-29]
• Naturvårdsverket - http://www.naturvardsverket.se/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/978-91-620-6444-0/[hämtad den 24 april 2012]

Getaryggen

Getaryggen fann jag på Skövde kommuns hemsida, den är en ås med ädellövskog (ädellövskog innehåller träd som är dyra att sköta och är kräsen på sin omgivning*). Exempel på ädellövträd är alm, bok och ask. Här finns även lundväxter så som trolldruva, hassel och hagtornsbuskar. Denna ås befinner sig mellan Skövde Golfbana och Heneskolan.

• Skövde Kommun - http://www.skovde.se/Sport--Fritid/Natur/Naturguide/Sydbillingen/4-Getaryggen/ [hämtad den 24 april 2012]
• *Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84dell%C3%B6vtr%C3%A4d [hämtad 2012-04-29]

Bockaskedeåsen - Björnabacken

I Skara kommun kan man finna Lundvegetation Bockaskedeåsen. Denna ås formades under istidens smältning. Området är mestadels betesmark för nötkreatur men även lundvegetation kan man finna i området enligt Skara kommuns hemsida.

• Skara kommun - http://www.vastsverige.com/sv/skara/products/42728/Vallebygden-sex-olika-naturreservat/ [hämtad den 24 april 2012]

För mig personligen är en lund en tätvuxen skogsdunge med fina blommor och skön grönska. Men tyvärr fann jag inte någon direkt referens till detta påstående. Men ändå så finner jag, med den nämnda informationen ovan, att lundvegetation är otroligt vackert, precis så där när Sverige är som vackrast!

 //Josefin Lundblad

Det blev kanske svårt att läsa i och med att mina referenser står efter varje rubrik. Men eftersom jag använt mig av en hel del sidor på nätet valde jag att redovisa efter varje rubrik för att den som vill läsa mer om det jag snuddat vid, tydligt ska finna rätt länk. Tyvärr fann jag heller inte någon länk som kunde ge mig svar på fler frågor än en, därför denna mängd av referenser. DS!

Rullstensås.
Rullstensåsar bildades då inlandsisen smälte och vatten strömmade över, under och mellan isen. Den tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i tunnlar mellan isen och marken. Stenarna slipades mot varandra i vattnet. Då strömhastigheten minskade sjönk de stora stenarna till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare stenar som slipats kunde sättas ovanpå och vid sidan av de större stenarna. Detta bidrar till att de olika lagren i rullstensåsen innehåller grövre material ju längre ned man kommer i den. Rullstensåsar är olika breda och höjd utefter sin sträckning. Detta beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Rullstensåsar finns i vår närhet i Falbyggdenområdet.

Referenser:
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?guid=4e183787-7703-4944-91a1-778ae7b89ada
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=0CC8QFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.his.se%2FPageFiles%2F3191%2FRullstens%25C3%25A5sar%2520rapport_sanna_rickard.doc&ei=IeKgT6KPD4zY4QSZs-HWCA&usg=AFQjCNHrnD1dXIDE6v_udbEfMHad06GBWg

Tappning Baltiska issjön.
För cirka 18,000 år sedan började den senaste inlandsisen smälta. Detta smältvatten bildade slutligen Baltiska issjön, som från början hade ett utlopp i Öresund. Då landhöjningen var ojämn i norr och söder fylldes Baltiska issjön ut till bland annat Polen, Danmark och Tyskland. Vid ett tillfälle sjönk vattennivån i issjön vilket tydde på att issjön fått ett nytt utlopp. I samband med denna sänkning av Baltiska Issjöns yta bildas för första gången en landförbindelse i söder mellan Sverige och kontinenten, något som måste ha underlättat invandringen av växter, djur och människor. När stora sötvattenmängder sötade ut Nordatlantens vatten stördes cirkulationen kraftigt, vilket medförde ett kyligare klimat (yngre Dryastiden). Detta gjorde att isen blev kraftigare igen vid utloppet vid Billingen. I slutet av den kalla Yngre Dryastiden började inlandsisen åter igen att smälta mer än den växte till, och fronten retirerade norrut. Detta gjorde att Baltiska Issjön fick ett abrupt slut då isfronten ännu en gång lämnade norra spetsen av berget Billingen och förbindelsen mellan Östersjösänkan och Västerhavet åter öppnades. Baltiska Issjön tappades mycket hastigt, ca ett år, på ca 10 000 kubikkilometer vatten och dess yta sänktes med 25 m. Baltiska issjön är föregångare till dagens Östersjön.

 

Referenser:

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria

 

/ Sandra Pettersson

Jag tog på mig mina ”teknikglasögon” och såg att det på min VFU-förskola (3-6 åringar) är mycket teknik i barnens vardag. Mycket som barnen själva använder sig utav och teknik som de ser pedagogerna använda sig utav.

 

Läroplanen för förskolan (2010, s.10) menar att förskolan ska sträva efter att varje barn:

· ”utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”

samt

· ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”

 

För tillfället är det mycket lek med agent-saker. De ska ha namnlappar med sina namn på, men hur ska de kunna göra dem? Klippa ut med en sax för att sedan fundera över hur namnlappen ska sitta fast? De kommer fram till att tejp är bäst och tejpar fast skyltar här och var på kroppen.

 

I målarrummet funderade ett par flickor häromdagen på hur de kunde göra en lila färg utav vattenfärgerna. De kom fram till att blå och röd blir lila. Sen blev den vita färgen tillsammans med den röda rosa. Helt plötsligt blev den gula färgen som målats på pappret grönt när det målades blått på.

 

Pedagogerna har dessutom namnskyltar som barnen funderar över hur de sitter fast, magnet, och undersöker detta. De vill gärna försöka själva hur det fungerar och gör detta. Magnetkonstruktion finns även i målarrummet där lappar med bokstäver och namn finns satta på väggen.

 

Lego och bygga med klossar är något som barnen alltid håller på med på förskolan. Vare sig det är bygga slott eller bygga ett rymdskepp. Det finns mycket material att tillgå för att använda sig utav teknik i den formen. Byggrummet och legohörnan är alltid fulla med barn som kan sitta där inne i timmar.

 

Det finns även en teknikhörna där barnen kan sitta och skruva och pilla på trasiga cd-spelare, tangentbord med mera. Cd-spelaren används utav barnen i dockvrån då de sjunger och dansar med i Melodifestivallåtarna.

 

Datorn och dess funktioner används då de skriver och målar på den. Det finns spel för förskolebarn på den men mestadels används ett program där man använder sig utav olika funktioner att måla. Pedagogerna på förskolan använder sig utav datorn dagligen i sitt arbete. Dessutom används datorn tillsammans med barnen till olika aktiviteter och uppgifter. Google används för att kolla på bilder och ta reda på fakta om något barn funderar på något speciellt. Digitalkameran och den digitala fotoramen är alltid framme och pedagogerna tar kort och visar barnen och föräldrarna dem via fotoramen.

 

De har även olika spel och pussel på förskolan som kräver viss teknik. Bland annat pusselbollar som ska sättas samman på ett visst sätt och som sedan kan rulla. Det finns ett pyssel där man spikar fast små bitar i olika mönster.

 

Referenser:

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

 

/Sandra Pettersson

Teknik i almänhet

Som föreläsarna har påpekat, är det ibland svårt att veta vad som skiljer naturvetenskap och teknik åt. I flera sammanhang kan man härleda naturvetenskapens fenomen till ett skapande av en sorts teknik. Till exempel, Tyngdlagen är ett naturvetenskaps fenomen och används många gånger i skapandet av teknik för att utföra något. Hur definieras då ordet teknik i litteraturen? i boken Teknik i skolan finns ett kapitel om teknik i hushållet, där författarna refererar till vad folk i allmänhet förknippar till teknik. De menar att människor kopplar teknik till motorer, kugghjul, tänger med mera, men inte till vävstol, visp och andra mer vardagliga maskiner eller verktyg. Vidare menar författaren Ginner att Allgurén (s.15) anser att en av de första teknikerna som människan genomförde var bearbetandet av ull, då kan man fråga sig; är det textilslöjd eller teknik? en kombination av de båda har jag förstått att författaren vill komma fram till. Det finns så oerhört mycket teknik, så teknik som enskilt ämne innefattar så många delar av de andra ämnen som också finns i skolan.


Teknik på förskolan

Styrdokumentet för förskolan poängterar specifikt om teknik som följande:
           

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
                                                                                           ( Lpfö 98 rev. 2010 s.12)

Som jag tidigare skrev i detta inlägg, finns det så mycket mer att härleda och anknyta till teknik som vi kanske inte i första anseendet anser är teknik. Men att veta hur min egen kropp fungerar, kunna röra sig och veta hur mycket kraft jag behöver använda för att sparka iväg en boll, är också en typ av teknik. För detta finns det också punkter som är framtagna i Lpfö 98 rev 2010. Denna typ av teknik kanske är mer aktuell för de barn som går första åren på förskolan. Hur gör jag för att gå? hur gör jag för att få in mat i min mun? och så vidare...

Min VFU förskola

först vill jag förklara situationen på min förskola. Det är en avdelning, som tidigare var två stycken, med andra ord är det fler barn (34 st) och även fler vuxna (8st, dock alla ej 100%). Detta år har situationen varit något udda för alla inblandade. De har haft många barn som gått upp till förskoleklassen och därmed har de fått fylla på med fler riktigt små barn. Inskolningarna har avlöst varandra sedan jag började i september 2011. Det har varit svårt för pedagogerna att komma till verksamhetens vardagliga struktur, men det har fungerat bra ändå. Med detta sagt vill jag då poängtera att vikten för denna avdelning är att barnen skall finna trygghet, lugn miljö och att de får utveckla sitt språk och sin kropp. Teknik som en uttalad riktlinje är inte framtagen för denna avdelning ännu, men som åskådare finner jag flera exempel där teknik blir tydlig.

- Barnen får använda sig av olika utklädnings utstyrslar, även för de alra minsta barnen är det väldigt populärt att ta på sig stövlar. Det är härligt att se ett barn som knappt kan gå, ändå har funnit tekniken för att ta på sig ett par stövlar. Varför klarar ett barn av att ta på sig i denna miljö men inte när barnet ska gå ut och behöver klä på sig? miljön där dessa utstyrslar finns, är en lekhall där flera barn kan vara samtidigt. Barnen blir inspirerade av varandra att göra olika saker, även om de inte leker tillsammans så ingår de i detta sociala sammanhang där ett barn som kanske är ett halvår äldre ger barnet som är mindre lite verktyg för att lyckas. Samtidigt är tiden i denna lekhall för att ta på sig, inte lika begränsad. Det får ta tid att ta på sig, ingen vuxen som skyndar på dem eller gör dem "björntjänster".

- Även dessa små barn som är 1-2 år´får mycket ut utav lego/duplo. De kan sätta legobitarna på varandra och göra höga torn. De har kanske ingen idé om vad det ska bli, men de har en idé om att de vill sammanfoga klossarna till något.

- Det finns mängder med teknikföremål så som kamera, bilnycklar med både knappar och utan knappar, tv-kontroller med mera. De går runt och pratar i telefonerna och knäpper bilder med kameran. Nycklarna försöker de stoppa i både dörrarnas låskolv och andra hål som kan vara tillräckligt stora för nycklarna att gå in i. De pillar och undersöker med nycklarna, men ibland kan det vara nog så kul att bara skramla på dem och få fram ett ljud.

- Självklart finns det andra vardagliga facilitetter som tvålpump, pappershandukshållare, vattenkranar, tvätta händerna, dörrhandtag och mycket mer som barnen stöter på utan att kanske fundera över hur de ska göra, de "bara" gör.

Flera av dessa punkter återkommer i boken teknik i skolan, användandet av maskiner, redskap och verktyg. människans metoder att behärska naturen, metoder att behärska den fysiska miljön, tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. Med andra ord menar Ginner att Teknik är allt människan sätter mellan sig själv och sin omgivningför att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (s. 22). Dessa ord givna av författaren Thomas Ginner till boken Teknik i skolan, är väl förklarat till det som jag tidigare har förklarat att jag funnit på min VFU-plats. Man tänker inte på att man använder teknik men man gör det ändå. Det som inte görs på förskolan här, är att de inte använder begreppet teknik inför barnen. Men detta finner jag inte till något negativit, då barnen är i sin första process till att förstå och uppfatta språket och hur man använder det samt sin kropp och alla dens funktioner. De avdelningarna som finns för de äldre barnen på samma förskola, har ett rum där de har döpt till teknikrummet. Där finns overheadapparat, kameror som fungerar, wii - spel för stora rörelser med mera. Där har de riktat in sig mer på apparater och digitala apparaturer för att det har varit det som barnen har fastnat för att pyssla med själva. Men de har även andra samlingar och experiment som de gör en gång i veckan, tyvärr har jag ännnu inte haft möjligheten att närvara vid en av dessa samlingar men hoppas komma dit nu när vi inte har så mycket schemalagt.

// Josefin Lundblad

Referenser

Ginner,T & Mattsson,M. (1996).Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

Teknik i förskolan

 

I läroplanen står det ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar samt

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2010 sid 10).

 

Vad är då teknik? Enligt Nationalencyklopedin betyder teknik: ”Det är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål” (NE.se. hämtad 120419).

 

Teknikämnet är ett svårare ämne än många andra när man ska diskutera teknik, det krävs ofta mer precisa definitioner. När det gäller teknikspråket och ordens innebörd är de i en ständig förändring och kan förstås på olika sätt av alla. Då är det viktigt att man inte frångår definitionsfrågorna utan det gäller att vi är överens om ett begrepps innebörd. Det är också väldigt viktig att man reder ut begrepp som man inte är överens om, för då minskar risken för missuppfattningar. Det är viktigt att påpeka att ingen kan påstå sig sitta inne med den absoluta och eviga definitionen av teknik (Ginner & Mattsson, 1996).

 

Teknik på min VFU plats

 

På min VFU plats används det dagligen teknik i verksamheten. Pedagogerna använder det i form av dokumentation på dator, digitalkameror, bandspelare och de använder sig av en mikrofon som de spelar in ljud med. Den teknik som barnen på avdelning kommer i kontakt med är olika typer av pennor och penslar när de målar, bandspelaren i musikrummet, i grovbyggen använder de sig av olika klossar som de bygger hus och torn med. Vi hittar även teknik i matsituationen, tallrik, glas och bestick. Även när barnen tvättar sig finns det teknik som i vattenkranen. Kylskåpet där vi har vår mjölk, smör och pålägg. Diskmaskinen som finns på avdelningen.

 

På förskolan finns också det så kallade lutande planet. Barnen leker / lär sig friktion på det lutande planet när de lägger sig ner, finns det ingen friktion mellan kroppen och planet glider kroppen utför.

 

”Lutande planet kallas inom mekaniken en plan yta som bildar en icke-rät vinkel mot horisontalplanet. Det lutande planet är ett bra exempel på mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg. Lutande planet räknas traditionellt som en enkel maskin” (Wikipedia, hämtad 120422)

 

Förskolan jobbar även med projekt tre dagar i veckan och ämnen är just nu ljudpromenader så på dessa projektdagar ägnas det en hel del åt både teknik och natur på promenaderna. De lyssnar på olika ljud, både bilar och motorsågar och fågelsång har barnen hört och reflekterat över detta när de har kommit tillbaka till förskolan.

/Margareta Tiverman

 

Källa:

Ginner & Mattsson, (1996) .Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket, (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Sid 10. Stockholm: Edita.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lutande_planet (Hämtad 120423)

http://www.ne.se/teknik (Hämtad 120423)

 

Västgötabergen och dess bergarter

 

Västgötabergen heter bland annat Billingen, Mösseberg Halle- och Hunneberg och Kinnekulle. Bergen är inte speciellt höga och är platta upptill. De kallas därför platåberg. Bergen består av sedimentära bergarter som avlagrats under 130 miljoner år under tidsperoderna kambrium, ordovicium och silur. Dessa har bildats genom att diabas lade sig som ett täcke på ytan. På så vis hindrades den underliggande berggrunden att erodera bort. Bergarterna är (från toppen och neråt) Diabas, Lerskiffer, Kalksten, Alunskiffer, Sandsten och urberg (vilket kan bestå av t. ex. Granit, Gnejs och Tonalit.

 

 

 

 

Geologiska tidsperioder

 

En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan Jorden skapades fram tills idag. De geologiska perioderna spänner från jordens födelse för 4,6 miljarder år sedan tills nu. Livet på jorden uppstod för omkring 3,5-3,9 miljarder år sedan.

Perioderna är:

Kenozoikum:

Kvartär (Började för 1,65 milj år sedan)

Tertiär (Började för 65 milj år sedan)

Mesozoikum (då levde dinosaurierna):

Krita (Började för 146 milj år sedan)

Jura (Började för 208 milj år sedan)

Trias (Började för 245 milj år sedan)

Paleozoikum:

Perm (Började för 290 milj år sedan)

Karbon (Började för 363 milj år sedan)

Devon (Började för 409 milj år sedan)

Silur (Började för 439 milj år sedan)

Ordovicium (Började för 510 milj år sedan)

Kambrium (Började för 570 milj år sedan)

Prekambrium (Tiden för Kambrium - började för 4 600 milj år sedan)

Landhöjning

Landhöjning är när jordskorpan höjer sig jämfört med havsnivån. Det kan ske i områden som varit täckta av inlandsis, som bland annat i Skandinavien och Kanada, Det kallas postglacial landhöjning.

Redan på 1700-talet märkte man att jorden höjde sig i Norden. Man trodde att det var havsvattnet som försvann. Idag vet vi att det är landet som höjer sig. Den kilometertjocka isen under senaste istiden pressade ner marken. Landhöjningen är störst i norra Sverige vid kusten och minst i Skåne.

 

Janlavtsogzol Dashbal

Enligt läroplanen för förskolan (2010) ska: ”Förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungera” även att varje barn ” utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,”(Skolverket, 2010, sid 10).

 

Jag är på en förskola där barnen är mellan 1 – 3,5 år. Det är en barngrupp på 15 barn sex flickor och nio pojkar. Pedagogerna anser inte att de arbetar medvetet med teknik. Det jag har uppmärksammat när jag tog på mig ”teknikglasögonen” var trä- tågbanan med tågvagnar med magnater där barnen provar om magneterna fäster eller stöter bort varandra, de bygger ihop tågbanan så tåget kan köra runt.

 

Barnen målar mycket och blandar olika färger, genom det får de andra färger. En flicka (3,4år) förklarade för mig att om hon blandade röd och blå så blev det lila. Hon visar mig på sitt papper och jag såg att det blev en lila nyans.

 

Barnen använder också mekano där de skruvar ihop delar till olika konstruktioner. Med hjälp av skruvar, muttrar och hjul bygger barnen olika fordon. De bygger också med hjälp av olika former som rektanglar, kvadrater, trianglar och cirklar. Barnen spikar formerna på en korkplatta. Här kan de följa en ritning och konstruera till exempel en raket eller ett hus.

 

Barnen efterfrågar ofta musik för att dansa, då används cd-spelaren. Tekniken visar sig också under matsituationerna då det används bestick, tallrikar, glas, olika kärl och skålar. Kylskåpet är också en viktig teknisk uppfinning, för att inte tala om spisen och frysen. Allt som underlättar för människan är teknik.

 

Pedagogerna använder sig av olika teknik under stora delar av dagen. Det är telefoner, datorer, digitalkamera och fotoramar för att nämna några. Även det som vi kanske inte tänker på som teknik, i matsituationerna som jag nämnde ovan, också tvättmaskinen som är ytterligare en uppfinning som underlättar för mänskligheten. Det här är bara några av de alla tekniska prylar som omger oss i dagens samhälle.

 

Enligt Ginner och Mattssson (1996) : ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process.” (Ginner & Mattsson, 1996, sid 22). Om vi bara tar på oss ”teknikglasögonen” så kan vi upptäcka teknik i stort sett överallt.

 

/Sofia Harju

 

Källa:

Ginner & Mattsson, (1996). Teknik i skolan. Sid 22. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket, (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Sid 10. Stockholm: Edita.

Klappersten

Enligt Svensk ordlista (1971)  betyder klappersten, runda stenar. Klapperstenar kallas de stenar som har formats genom friktion mot varandra vid sjö- och havsstränder. Klapperstenar är vanliga både på ost- och västkusten. På Gotland finns det något som de kallar för ”stenkust” det är mäktiga vallar längst med kusten. På Öland finns det klapperstensfällt. Klapperstensstränder är vanligt även i andra länder, till exempel i Grekland och Kroatien. Jag själv erfarenhet av klapperstensstränder. På Mariestads hemsida finner jag att mina tankar om klappersten på Brommö är sann.

 

Fossil

Enligt Svensk ordlista (1971) betyder fossil förstenad lämning av djur eller växt. Djur eller växtdelar som bevarats i sedimentära bergarter är fossiler. De äldsta fossilen på jorden är cirka 3,9 miljarder år, det är lämningar efter bakterier. Dessa bakterier levde under jordens barndom. Palentologer som de kallas som arbetar med fossiler, studerar fossil från olika tidsåldrar och kan på så sätt förstå tidigare ekosystem och klimatets påverkan på växter och djur. Palentologerna tittar på jordens klimathistoria med hjälp av fossiler.

 

Allemansrätten

Allemansrätten ger människor rätt att färdas över privat mark i naturen. Vi får till exempel fritt plocka bär och svamp, men vi måste visa hänsyn för djurlivet, naturen, markägaren och andra människor. Även Norge och Finland har allemansrätt, men rättigheterna skiljer sig något. År 1994 skrevs det in i en av Sveriges grundlagar att ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.” Enligt Naturvårdsverket sammanfattar de allemansrätten med följande ord ”Inte störa – inte förstöra.”

 

/Sofia Harju

 

Källa:

http://www.mariestad.se/download/18.53897f0c1252151a62780002059/%C3%96P2003_sid+55-112.pdf (hämtad 120502)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar (Hämtad, 120329)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Fossil (Hämtad, 120329)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Allemansrätten (Hämtad, 120329)

Svensk ordlista. (1971) Sture Allén och Liber AB. Stockholm: Liber.

Vulkanism, Pangea

 

Vulkanism är en sammanfattande benämning på alla processer och förlopp vid vilka magma och dess gaser förs från jordens inre upp till och ut på jordytan och havsbottnen samt upp i atmosfären.

Vulkanen ser ut som ett berg med brinnande topp, det man ser är magma, smält sten från vår planets innandöme, det är detta som tränger igenom jordskorpan och bildar en het massa som kallas lava. De stora rökmolnen man ser i samband med utbrottet är oftast en blandning mellan heta gaser och aska. Lavan tillsammans med gaserna tränger upp genom ett rör i marken som bildas genom hettan från magman. Det är oftast inte den heta lavan som är farlig utan vulkans gaser som kan vara mycket giftiga.

 

Jordskorpan på vår jord består av stora kontinentalplattor som sitter ihop likt ett pussel, dessa plattor rör på sig hela tiden. När två plattor glider isär tillräckligt mycket kan magma tränga upp och då bildas ett vulkanutbrott. Man kan alltså konstatera att det är vanligast med vulkanutbrott längs kontinentalplattornas gränser. Det finns även något som kallas Hot Spots (heta fläckar), där är jordskorpan tunnare än på andra ställen, även där kan magma tränga sig upp ibland.

 

Pangea är den superkontinent som bildades för 250 miljoner år sedan under eran paleozoikum. Pangea nådde sin höjdpunkt under eran mesozoikum då de tidigare superkontinenterna Gondwana (Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön och Indien) och Laurasien (Nordamerika, Europa och Sibirien) drev ihop. I samband med att Pangea bildades dog 95 % av jordens alla organismer och orsakade det största utdöendet av liv någonsin. 50 miljoner år senare började kontinenterna åter igen glida isär, denna uppsprickning fortsatte fram till för omkring 100 miljoner år sedan tills dagens kontinenter hade bildats. Några av de bergskedjor som finns än idag uppkom då Pangea bildades, som till exempel Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

 

Istiden

Istiden är en period i jordens historia. Det som kännetecknar denna tid är att stora landområden är täckta med is. Det kan både var en nedisning eller en längre tidsperiod med flera nedisningar. För ca 1 miljard år sedan inträffade de äldsta kända istiden. Man har hittat spår av stora inlandsisar i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältning till exempel morän. Orsaken till av vi får istid är när klimatet börjar bli kallare. Den snö som faller på bergkedjornas glaciärer hinner inte smälta bort under sommaren. När ny snö faller på vintern året efter packas den gamla snön samman mer och mer. Med tiden bildas is. När sedan isen har börjat växa behövs oftast ingen annan ändring i klimatet för en ny istid ska börja. Det är isarna själva som skapar ett kyligt klimat runt omkring sig.

 

Jordprofil, podsolprofil & brunjord

Jordprofil är en upprätt sektion av en jord som visar olika lagerföljder. När man gräver ut en sektion av jord kan man studera den noga och avläsa jordstrukturen, färgen, lukten, rötternas utseende och även observera markdjuren.

 

Podsolprofil täcker ca 50 % av Sveriges landyta och är därmed Sveriges vanligaste jordmån. Den karakteriseras av en vit eller gråaktig utlakningshorisont som normalt är ca 1 dm tjock, och en 2-3 dm tjock anrikningshorisont som kan vara röd och brunsvart. Podsol förknippas oftast med barrskog. Det finns tre sorter av podsoler: järnpodsol, järnhumuspodsol och humuspodsol.

 

Brunjord finns oftast där det är lövträd. Den finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Det krävs högt Ph, finkornig jordart och varmt klimat för att brunjord sak bildas. Brunjord är bördigare än podsol och är därmed mer lämplig för jordbruk.

/Margareta Tiverman

 

http://sv.wikipedia.org

 

Vatten finns omkring barnen i olika former, inne och ute, de leker med det som snö, is, vattenpölar, dricker vatten, vattenlekar, de tvättar sig varje dag. Viktigt att redogöra för att is inte är statiskt utan kan förändras, exempelvis vid solsken (värme) då den smälter.

 

Vi har tagit hänsyn till barnens nivå och ålder i utformningen av detta experiment. Att leka fram kunskap är ”det enda” sättet att fånga barnen och hålla intresset vid liv. Genom att leka får barnen ett annat sätt att se på kunskapen och kan lättare ta in den och kan reflektera på ett annat sätt.

Läroplanen (2010) menar också att:

”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (s.6).

 

Samt:

”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera” (s.6-7).

För att barnen skulle få uttrycka sin kreativitet fick de uppmuntran till att uppleva och utforska själva. De tog egna initiativ för att förstå och känna med sina sinnen.

 

Vi som blivande förskollärare vill att barnen:

”utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (s.10).

 

Vi tycker även att detta citat är relevant för uppgiften.

Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen:

stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. (s.11).

 

Vi anser att vi vid dessa tillfällen har uppnått dessa riktlinjer.

Jag samtalade med mina två handledare på VFU:n om smälta och frysa. vi kom fram till att färga is blir intressant och sedan för att se det smälta i varm och kallt vatten. man ser troligtvis tydligare att isen smälter när den är färgad. men med den pilotundersökning jag gjorde med barnen, fann jag att färgad is låg för långt ifrån deras verklighet. därför uteslöt jag detta i mina senare aktiviteter.

Jag har utfört en aktivitet med 10 barn. från och till i helgrupp och halvgrupp. vi har tillsammans letat fram iskubsformen och funderat på vad det är. någon sa "- is". dock var isformen vid detta lag tomt och innehöll ingen is. jag frågade vad man kunde göra med denna, men ingen kom med det "rätta" svaret. de kunde tänka sig att använda den i sandlådan, laga mat osv. vi gick senare till handfatet och där frågade jag om de kunde fylla den med vatten. detta visade sig bli ett svårt moment, då handfat ofta är U-¨format precis vid kranen, och man kan inte sätta in en fyrkantig iskubsform hur som helst. de fick lyfta upp formen högre upp så att formen kom precis under kranen eller så kom de på att man kunde ta kortsidan på formen, då fick den plats. de lyckades var och en få formen att bli full med vatten i alla "hål", med lite "påhejjande" av mig. "- där är det ett hål som behöver lite mer vatten".

efteråt gick vi till frysen och jag frågade vad detta var. de sade att det var en kyl, och visst var det kallt som i en kyl men ändå kallare sa jag. i frysen där har man glass och kanske bröd som är fruset. vi kände på bröd och bullar som var hårda och kalla. vi satte in formarna i frysen och lämnade dem där en dag.

nästa dag gick vi och tittade om det hade hänt något i frysen. jag frågade igen om de mindes vad frysen var. någon sa kyl någon sa frys. vi tog ut formarna och jag frågade vad som hänt. de utbrast "-is!!!" vi tittade på isen och kännde på den. jag hällde upp några glas med vatten och de fick smaka på vattnet. jag lade i isbitar i glasen, efter en stund fick de smaka på vattnet och se om det var kallare. vi lade några isbitar på en tallrik. där fick vi vänta länge innan det hände något. vi gick ifrån bordet och lekte, men barnen ville gärna gå tillbaka och titta efter en minut igen. om vattnet blivit kallare i glaset var svårt att få fram, men att isbiten blivit mindre efter en halvtimme kunde vi komma överrens om. men de kunde inte förstå när det gått ytterligare en stund vart isbiten tagit vägen, det fanns ju bara vatten kvar.

vi gjorde is ytterligare en gång med samma procedur som första aktiviteten. de kunde faserna, hur man fyller på, vad frysen var och vad som händer i frysen. dagen efter lade vi en isbit i det kalla vattnet och en isbit i det varma vattnet. de kände innan vi la i isbitarna att den ena var kall o den andra varm. sedan väntade vi och såg vad som hände. isbiten i det varma vattnet försvann snabbare än den i det kalla vattnet. men varför var svårt för dem att förstå. jag berättade hur det kunde vara. att is blir till vatten när den blir varm. de var mycket frågande till detta, så därför lät jag dem även ta isbitar i händerna och i munnen för att även känna hur isen smälte. Jag anser att med denna uppgift fått med barnens kreativitet, genom att de fått försöka hälla på vattnet själva i iskubsformen, samt att vi arbetat med denna uppgift vid flera tillfällen och de har mer och mer fått "fria händer" hur de kan smälta isen. de har fått placera isen där de undersöker om isen smälter snabbare eller överhuvudtaget. vad gäller lekens betydelse i sammanhanget så finner jag att barnen har fått arbeta med isen så som deras impulser har infunnit sig. jag hade egentligen inte tänkt att de skulle få dricka vattnet med isen i, men de smakade. de höll i isen, de smakade på isen de tog för sig. vi hade vissa regler vad som skulle göras och hur vi skulle göra de första två gångerna vi undersökte isen och hur den smälte. men när vi gjorde detta för 3-5 gången fick de lov att ta för sig oh göra så som de själva ville. som jag tidigare nämnt gav di både mig och min handledare var sin isbit att hålla i, ha på armen, i munnen, på bordet. det var inte längre jag som var mittpunkten tillsammans med isen, utan det var barnen och isen. deras sätt att utforska utan en lärare men ändå med samma tanke som jag vid de första två aktiviteterna presenterade. de ville finna nya sätt att få isen att förssvinna!

min slutsats med denna aktivitet är att barnen hade lättare att ta sig till att vatten blev till is, men att is blev till vatten var svårare för mig att se att de förstod. men det var från fast till flytande som vi jobbade mest med, så jag skulle vilja göra denna aktivitet en gång till och se om något har hänt med deras tankar. det syndes att de gillar exprimenten och att de var intresserade och faccinerade! leken med de andra barnen kunde vänta, de var uppslukade, och då blir det roligare och lite enklare för en pedagog att arbeta med dem!

vid datorn Josefin Lundblad

Frågor från grupp 5B inför muntliga examinationen

Följande frågor är relevanta för oss inför den muntliga examination:

* Kan vatten försvinna?

* hur är molekylens förändring i de olika formerna?

* varför smälter is snabbare i vatten än i luften?


Sofia, Sandra och Josefin

Frågor från grupp 5a inför muntliga examination

Dessa frågor anser vi är relevanta inför vår muntliga examination:

 

1.      Var är ytterörats funktion?

2.      Hur hör vi ljud?

3.      Hur rör sig ljud i luften?

 

 

 

Margareta, Sofia och Jaagi

 

 

 

 

Planering

Vad?
Smälta is med hjälp av varmt och kallt vatten.

Hur?
Vattnets temperatur mäts med termometrar för att sedan se om/hur mycket skillnad det blir i grader när isen smält. Barnen får sedan känna om det blir någon skillnad på vattnet innan isen och vattnet med smält is, både kalla och varma vattnet.

Varför?
För att barnen ska fundera över varmt och kallt, om det gör någon skillnad på isen. De ska få en uppfattning om hur smältning sker med vatten som medhjälp.

Innan aktiviteten?
- Vad kan barnen om smältning och is?
- Barnen får fundera över om isen kommer smälta snabbare i någon utav vattnen? Vilken i så fall? Varför kommer det smälta snabbare i just det vattnet?
- Vad kommer hända med vattnet när isen smält? Kommer det bli någon skillnad eller kommer vattnet vara lika varmt/kallt som innan?

Utförande
Aktiviteten ägde rum en förmiddag på min VFU-förskola med fyra flickor födda -06. Meningen var att alla barnen födda -06 skulle vara med, men aktiviten krockade med projekt ”Melodifestivalen”. Jag kommer kalla dem A, M, H och V.

 

Jag började med att fråga flickorna om de vet något sätt som man kan smälta is på? Eftersom de arbetat med snö och is tidigare ville jag veta om de hade några funderingar. En utav flickorna, H, svarade att man kan smälta is med varmt vatten. En annan flicka, M, berättade om när hon gjorde is en gång och de kopplade samman is med saft. Flickan A:s tankar glider in på att smälta choklad som hon ibland gör.

 

Vi fortsatte till ”vattenleken” och där fanns två skålar med vatten och självklart isen. De tyckte att termometrarna var spännande och vi mätte hur varmt/kallt vattnet var. 48 grader respektive 7 grader. Vi känner även på vattnet utanför skålarna, alltså vi doppar inte ner fingrarna i vattnet. Flickorna tycker att den blåa isen ska läggas ner i det kalla vattnet och den röda i det varma. Vi drar en parallell till vattenkranen som har blått för kallt vatten åt ena hållet och rött för varmt åt det andra. Jag frågar vilken utav isbitarna som kommer smälta snabbast? Varför gör den det? Och flickorna svarar att den röda kommer göra det. Det händer från början mycket med den röda isen, vilket noteras då den röda färgen sprider sig i vattnet. Jag frågar vad som kommer hända med vattnet när isen smält och jag får till svar av en flicka, V, att ”den där kommer bli kallast” och hon syftar på skålen med den blå isen. Samma flicka, V, frågar sen hur man gör is. Flickan, M , som tidigare berättat att hon gjorde is en gång säger att ”man tar en sån här (burk), häller i vatten och väntar några dagar”. Flickan H noterar att det inte är mycket kvar utav den röda isen och de bestämmer sig för att räkna till 30 för att se om isen smält till dess. Det har den inte så de gömmer sig i hallen och räknar till 30 igen och kommer tillbaka precis i tid för att se den lilla biten smälta till vatten. Vi känner på vattnet och tittar på termometern, nu är det bara 27 grader och de känner att det är kallare. De konstaterar att det inte har hänt mycket alls med isbiten som är i det kalla vattnet, och flickorna tycker att vi ska ställa skålen inne i målarrummet och kolla lite senare om den smält då. Vi ställer även in det röda vattnet då vi ska blanda det röda och blåa vattnet för att ”det kommer bli lagom” då, säger M.

 

Efter lunchen, ca en timme efter vi ställt in skålen, går vi in och tittar om det hänt något med isen. Den har smält! Vi känner på vattnet här med och det är fortfarande kallt, iskallt till och med som flickorna uttrycker det. Det röda vattnet hade blivit kallt medan vi väntade på att den blåa isbiten skulle smälta. Vi blandar det röda vattnet med det blåa vattnet och får en lila färg och vi känner på vattnet och det är fortfarande kallt.

Utvärdering
Jag tyckte att aktiviteten gick bra, de hade tidigare erfarenheter och förståelse vilket gjorde det lättare att förstå det aktuella händelseförloppet. Jag fick uppfattningen att flickorna tyckte det var roligt och intressant att prova något annorlunda där de får fundera och de blev inte heller uttråkade utav aktiviteten. De kunde hela tiden spekulera i vad som händer nu och vad som kommer hända sen.

 

Mitt ledarskap i denna aktivitet var mest att leda in flickorna i olika tankespår med mina frågor, de kunde vara delaktiga i hela processen, från när vattnet hälldes i skålarna tills vattnet hälldes ut ur dem. Termometern introducerades på ett nytt sätt, de visste vad det var men inte riktigt hur man räknade ut graderna så det gjorde vi tillsammans för att göra alla delaktiga än om man bara sagt att si och så många grader är det.

 

Jag hade nog velat göra en uppföljning på något sätt, men vet inte riktigt hur. Hade jag haft mer tid till detta så hade jag utvecklat aktiviteten ännu mer. Kanske att flickorna hade fått göra egna isbitar som de fick smälta och göra hela processen själva från vatten-is-vatten.

 

/Sandra Pettersson

Planering:

Planering

Jag började min planering med att samtala med min handledare. Jag informerade henne om att det var ett grupparbete där vi i gruppen skulle utföra likvärdiga aktiviteter på våra respektive förskolor. Jag förklarade också vilket ämne vi valt att utforska. Där efter informerade jag om hur aktiviteten skulle utföras. Jag bestämde var aktiviteten skulle äga rum och vilka föremål jag behövde. Vi hade bestämt att vi skulle utforska ytterörats funktion, hur vi hör ljud? och hur ljud rör sig i luften? De föremål som jag skulle använda mig av var en cd spelare, ett papper som vi skulle forma till en tratt och en slang. Slangen hittade jag i ett förråd på förskolan. De andra föremålen fanns lättillgängliga på avdelningen.

 

Jag bestämde mig för tre barn, två flickor och en pojke. Den ena flickan är 3,6 år, den andra flickan är 3,4 år och pojken är 3,4 år. Jag valde de äldsta barnen i gruppen. Jag flyttade in cd spelaren i det rummet jag valt att utföra aktiviteten och plockade fram ett papper var till barnen och mig. Jag bestämde vilken musik vi skulle lyssna på och vilken volym som passade för uppgiften. Jag frågade sedan barnen om de ville delta och det ville de.

 

Genomförande

Jag, min handledare och de tre barnen befinner oss i ett av rummen på förskolan, rummet används normalt som målarrum. Min handledare är med för att anteckna vad barnen säger och gör. Vi sitter tillsammans runt ett bord. Jag började mitt genomförande med att försöka utforska barnens vardagskunskap. Jag ställde frågan: Vad hör vi med? Den ena flickan tittar på cd spelaren som inte står på den plats där den normalt brukar stå. Jag ser att hon observerar det och hon säger att vi hör med radion. Då utvecklar jag frågan med att säga: Vad hör vi med på kroppen? Hon tittar på mig och säger, hjärtat. Jag försöker hjälpa barnen genom att fråga om vi har två stycken på kroppen? Tillslut pekar jag på öronen och frågar om de hör med dem. Båda flickorna säger att de inte hör med öronen, medan pojken säger att han gör det. Jag fortsätter med att fråga hur de tror att ljudet kommer in i örat. Den ena flickan började prata om att hon har hål i öronen. Hon säger att hon har flera hål. Hon pekar på sina örhängen. Jag frågar om hon tror att ljudet kommer in i örat genom något av hålen? Hon tror inte det. Jag förklarar att ljudet kommer in i örat genom hålen som de kan känna i öronen.

 

Jag sätter på musiken och förklarar att vi provar att lyssna med båda öronen först. Jag pekar på öronen. Vi lyssnar, sedan ber jag barnen att de ska hålla för ett öra och lyssna om vi hör annorlunda då. Jag frågade om de hörde någon skillnad, det gjorde de inte. Sedan höll vi för båda öronen, då sa barnen att de hörde mindre. Jag förklarade sedan att de skulle forma handen till en tratt runt örat och lyssna om de hörde bättre eller sämre. Barnen provade olika sätt men uppfattade ingen skillnad.

 

Jag visar barnen hur vi ska göra en tratt av papper. Vi rullar ihop papperet och tejpar så det håller ihop. Barnen gör sina trattar själva med lite hjälp av mig och min handledare. Jag visar hur de ska hålla tratten och att de ska rikta den mot cd spelaren. Barnen provar det, men kommer snart på att de kan använda tratten till att tuta och kika i, vi gör det en stund eftersom de tycker det var spännande. Sedan återgår vi till att lyssna med tratten. En av flickorna tycker att det hörs bättre i tratten än utan.

 

Jag introducerar sedan slangen för barnen. Jag förklarar att en ska prata i ena änden medan en lyssnar i den andra änden. Jag gör barnen uppmärksamma på att de inte får skrika i slangen efter som det kan göra ont i örat. En av flickorna vill prova att prata medan pojken lyssnar, hon frågar hur gammal pojken är? Barnen turas sedan om att prata och lyssna. Den ena flickan vill inte delta men skrattar och observerar vad de andra gör. Jag ser att barnen tycker att det var intressant och spännande. De tyckte att det lät konstigt i slangen. Barnen skrattar och pratar med varandra genom slangen under ganska lång tid. Jag låter dem hållas.

 

Utvärdering

Jag observerade att barnen tyckte det var spännande och intressant med de olika momenten i aktiviteten, de var med hela tiden och lyssnade på vad de skulle utföra. Jag förstod att de inte hade någon bakgrunds kunskap om örat och ljud, genom att de inte kunde svara på mina frågor innan aktiviteten. Jag försökte göra dem medvetna om att vi hör med öronen och tillslut gick de med på det. Jag tycker att det är viktigt att barnen uppfattar aktiviteten på ett lekfullt sätt, därför tyckte jag att det var intressant när de utvecklade aktiviteten och kom på att de kunde använda föremålen till annat än vad det var tänkt från början. Det tycker jag visar på kreativitet från barnens sida. Jag uppmärksammade att barnen tyckte att slangen var mest intressant. Det tyckte att det lät annorlunda när de pratade i slangen och lyssnade, än om de pratade utan slang.

 

Några dagar efter aktiviteten frågade jag en av flickorna om hon kom ihåg vad hon hörde med. Först sa hon att hon hörde med pappret som vi hade format till en tratt, men hon ändrade sig och pekade på sina öron. Här förstod jag att hon hade fått förståelse för att vi hör med öronen. Det kändes bra att jag hade nått fram med mitt syfte med aktiviteten, det är alltid en början.

 

/ Sofia Harju

Vi utforskar ljud

Planering

När vi i gruppen hade bestämt vad vi ville göra för aktivitet med barnen, tog jag med mig idéerna till förskolan och samtalade om dessa med min handledare. Jag förklarade för henne att vi i gruppen hade bestämt oss för att utforska ytterörats funktion, hur hör vi ljud? Och hur ljud rör sig i luften? Jag talade även om att vi i gruppen skulle göra samma uppgifter på våra VFU-platser. Det material jag hade tänkt använda var en cd spelare, en tratt gjord av papper och en slang. Cd spelaren fanns på avdelningen och slangen hittade jag i förrådet utomhus, slangen jag hittade hade en tratt i var ände vilket passade bra då barnen skulle ropa till varandra i slangen.

Jag diskuterade med min handledare hur jag skulle lägga upp min aktivitet och hon tyckte det skulle passa bra om jag gjorde min uppgift när avdelningen hade projekt och att jag på så sätt skulle kunna jobba ifred med de barnen jag hade valt ut tillsammans med henne. Vi hade valt ut en pojke och en flicka på ca 2,5 år. Jag valde ut dessa barn pågrund av att det var de två som hade den bästa språkutvecklingen på avdelningen och att jag på så sätt lättare kunde få till en diskussion om ämnet. Vi placerade oss i rummet där cd spelaren stod och vi valde tillsammans ut musik som barnen ville höra. Jag bestämde dock vilken volym vi skulle ha. Jag tog även in det andra materialet som jag skulle använda mig av.

 

Genomförande

Jag och de två utvalda barnen befinner oss i musikrummet på avdelningen, vi sitter på golvet på en rund matta. Jag är själv med barnen och börjar mitt genomförande av aktiviteten att fråga barnen om de vet vad det är vi hör med. Båda barnen vet att det är öronen man hör med. Jag förklarar för barnen att jag kommer att sätta på musik och jag ber dem att lyssna först med båda öronen och sedan ber jag barnen att de ska hålla för ett öra. Vi reflekterar över om det blir någon skillnad. Båda barnen säger att de inte hör någon skillnad. Jag ber barnen att forma handen till en tratt runt örat och frågar ännu en gång om de hör någon skillnad, men även här får jag ett nekande svar.

Jag tar fram trattar till barnen av papper som jag tidigare hade gjort. Jag ber barnen hålla tratten vid örat och rikta den mot cd spelaren. Barnen gör detta dock endast en kort stund då det är mycket roligare att sätta den vid munnen och göra egna ljud. Men jag får ändå lite respons från flickan innan hon sätter tratten vid munnen, hon tycker att det blir ett konstigt ljud. Jag tar nu fram slangen istället och introducerar denna, jag ber att flickan sätter tratten vid örat och pojken ropar i sin ände. Flickan blir dock lite reserverad och vill inte i början, jag tar då slangen och hoar i den. Jag får ingen respons av pojken men flickan blir nyfiken och tar slangen och lyssnar, pojken hoar istället och flickan tycker att det låter roligt. Flickan blir lite fundersam och pekar på slangen och säger, ljudet försvinner ju där. Jag frågar hur den gör det, men får inget mer utförligt svar av flickan. Hon sätter nu tratten vid örat och säger att hon inte hör bra. Jag frågar varför och hon svarar att tratten är i vägen. Här tröttnar båda barnen och vill gå ut och leka, så jag avslutar aktiviteten och vi plockar undan efter oss och går ut.

 

Utvärdering

Det jag kunde se i min observation var att båda barnen tyckte det var roligt och spännande. I början var de väldigt aktiva och var med på del olika aktiviteterna jag hade planerat. Jag kunde även se att båda barnen hade kunskap om vad det är man lyssnar med men någon mer utförligt kunskap om örat och ljud hade inte något av barnen. Det båda barnen tyckte det var roligast att prata i slangen till varandra och jag lät barnen få leka med slangen då jag tycker att det är viktigt att även få in leken i lärandet. Det jag känner nu efteråt när vi i gruppen har diskuterat våra aktiviteter är jag kunde ha gjort en uppföljning med båda barnen, för att se om de kom ihåg något av det vi hade gjort. Men detta får jag ta med mig till nästa aktivitet jag kommer att göra i framtiden.

 

 

/ Margareta Tiverman