Naturvetenskap och teknik i förskolan

Örat

Örat delas upp i tre delar. Ytterörat är öronmusslan och hörselgången. Trumhinnan bildar gräns till mellanörat, med hörselbenen. I innerörat finns hörselsnäckan samt balansorganet. Här börjar också hörselnerven. Hörselnerven transporterar ljudsignalerna till hjärnan.

Ytterörat fungerar som en tratt som fångar upp ljudet och ljudvågorna leds in i hörselgången. Ljudet stöter mot trumhinnan som också fungerar som en barriär mellan ytterörat och de inre delarna av örat. När trumhinnan vibrerar går vibrationerna genom tre små ben i mellanörat. De heter hammaren, städet och stigbygeln. De tre benen förstärker vibrationerna. Stigbygeln slår mot hörselsnäckan som är en del av innerörat. Vibrationerna gör att vätskan inuti startar vågor. De uppfattas av känselceller i hörselsnäckan, som skickar vidare signaler till hjärnan via hörselnerven.

Det kan uppstå en tryckskillnad över trumhinnan som gör att vibrationerna inte kan röra sig lika bra. Det upplevs som att det slår lock för öronen. Mellanörat sitter ihop med svalget vilket gör att man kan tryckkompensera. Man kan blåsa ut luft samtidigt som man håller mun och näsa stängda eller så gäspar man.

Människans öron är inte särskilt utvecklade jämfört med många andra arter som t. ex. hundar.

Ljudstyrka:

Ljudstyrkan mäts i enheten decibel (dB). Den följer en så kallad logaritmisk skala, det betyder att en ökning med 10 dB fördubblar ljudstyrkan. 50 dB är exempelvis 10 000 gånger så mycket som 10 dB. 10 dB är det svagaste ljudet vi människor kan uppfatta, medan 60 dB är vanlig samtalston. Andra exempel är: 20 dB prasslande löv, 100 dB gräsklippare och ett jetflygplan som startar är ca 150 dB. Högre ljud än 130 dB kan snabbt skada örat.

Jaagi

Efter handledningen kom vi fram till att vi tillsammans med barnen ville utforska ytterörats funktion.

Vad är det vi hör?

Hur rör sig ljud i luften?

Materialet som vi planerar att använda oss av är en CD-spelare med musik, där vi kommer att ha samma volym och frekvens under hela aktiviteten. Vi kommer också att göra en tratt som vi kommer att använda oss av. Vi kommer också att använda oss av en slang.

Hur vi planerar att utföra aktiviteten:

Vi sätter på musik och lyssnar med båda öronen, vi håller för ett öra. Vi reflekterar över om det är någon skillnad att höra med två öron mot att höra med ett. Vi formar örat till en tratt, hur hör vi då?  Vi kommer även att göra en tratt av papper och undersöka hur vi hör då. Tanken med slangen är att ett barn ska prata i ena ändan och ett annat ska lyssna i den andra ändan, hur hör vi då?

Vi kommer att analysera vårt resultat och göra en jämförande analys då vi har barngrupper i olika åldrar.

Margareta, Sofia, Jaagi

Ljudnivå och decibel

Tryckvariationer i luften är det som vi uppfattar som ljud, det sätter trumhinnan i svängning. Ljudet förs vidare via hörselbenet till hörselsnäckan, där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. En speciell skala används för att beskriva hur starkt ljudet är, ljudtrycksnivån anges då i decibel. Högre ljud än 130 dB kan snabbt skada örat och även vara smärtsamt. En gräsklippare ligger på cirka 100 dB och prasslande löv på cirka 20 dB.

Skadligt ljud – buller

Oönskat ljud brukar kallas för buller. Buller kan under lång exponering orsaka hörselproblem. Arbetsmiljöverket har satt en gräns vid 80 dB som maximal ljudexponering under åtta timmar. Idag utgör trafikbullret den största bullerkällan, följt av järnvägstrafik och flygbuller. Buller är idag ett arbetsmiljöproblem bland annat i förskola och skola. Så långt det är möjligt ska buller försöka reduceras. Buller kan vara tröttande, stressande och påverka förmågan att prestera i olika sammanhang. Långvarigt buller kan på sikt ge hörselskador, hörselnedsättning, susningar eller ringningar i öronen, så kallad tinitus. Det finns många sätt att minska bullret. Ute på våra förskolor kan vi till exempel sätta möbeltassar på bord och stolar för att reducera buller. Det finns också något som heter ljudnivåvakt där barnen på förskolan själva kan se hur deras röster påverkar ljudet i rummet.

/Sofia Harju

Källa:

www.sv.wikipedia.org/wiki/Decibel (Hämtad 120221)

www.av.se/tema/buller/ljudniva_decibel.aspx (Hämtad 120221)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Buller (Hämtad 120221)

En sammanfattning efter dagens handledning:

Vi har bestämt oss för att dela upp vår kunskapsfördjupning om ljud, då ljud är
ett sånt stort ämne har  vi valt att begränsa oss.

Vi kommer att fördjupa oss i följande delar:

Sofia har valt att fokusera sig på decibel och skadligt ljud-buller. Jaagi på ljudstyrka
och kunskap om örat. Margareta kommer att fokusera sig på energi i ljudet och molekyler i rörelser.

Vi kommer här allt eftersom skriva fram vår nyfunna kunskap inom de olika delarna.

Margareta
Sofia
Jaagi

Efter en diskussion i gruppen har vi kommit fram till att vi vill utforska ämnet
ljud tillsammans med barnen på våra VFU-platser.

Vi kommer att utgår från Lpfö 98 rev 2010 där det står att
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska,
dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. ( Skolverket. Sid 10).

Vårt syfte med projektet är att ge barn möjlighet att på olika sätt möta, uppleva och
utforska ljud, vi vill även ge barnen möjlighet att få uppleva tystnad i kontrast till ljud.
Vi vill genom detta öka barnens medvetenhet om ljud. Vi kommer att diskutera vårt
projekt ute på våra VFU-platser för att komma fram till vad vi ska göra för aktiviteter
med barnen utifrån energi, materia, liv och teknik.

Vi kommer att lägga ut en mer detaljerad planering när vi vet lite mer vad det är vi
ska göra med barnen.

Margareta
Sofia
Jaggi

Vi har efter flera intressanta föreläsningar om naturvetenskapliga och tekniskafenomen, kommit fram till att vi vill fördjupa oss i "värma och kyla". Hur isolerar man för att behålla både värme och kyla? hur kan vi arbeta med barn för att få barnen intresserade av detta? Varför har vi egentligen vantar på oss? och varför har vi is i drickan på sommaren? samt varför smälter isen snabbare på sommaren än på vintern? frågor vi ställer oss som vi kan exprimentera tillsammans med barnen. vi kanske vet svaret men hur ska vi förklara detta för barnen på våra VFU-platser som är från 1-6 år? måste vi göra det på olika sätt för en 6-åring jämfört med en ettåring?

Aktiviteter som vi har funderat lite närmre på är att lägga is i varmt och kallt vatten för att se skillnaden på smältningen och tid.

hur uppkommer is? kan vi frysa både inne och ute? här krävs frys och att kunna exprimentera utomhus med is.