Naturvetenskap och teknik i förskolan

Jämförande analys av vårt projekt, ljud

Enligt läroplanen (2010”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,”(Skolverket, 2010, sid 10). ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,”(Skolverket, 2010, sid 10)

Vi började med att presentera vårt projekt för våra handledare. Vi förklarade vilket ämnesområde vi valt att utforska. Vi introducerade dem i vad vi skulle göra och handledarna fick ge oss förslag på vilka barn vi skulle välja. Vi kom fram till att det kunde vara intressant att välja barn i olika åldrar. Jaagi som är på en avdelning med barn mellan tre till fem år valde femåringarna medan Margareta och Sofia som är på småbarnsavdelningar valde barn mellan 2,5 till 3,5 år. Syfte vi hade med det var att undersöka hur barnens förståelse hade utvecklats från 2,5 år till fem år.

Vi uppfattade att ingen av barnen på våra respektive förskolor hade någon förförståelse för ytterörats funktion och hur vi hör ljud, som är de olika fenomen vi valt att avgränsa oss till. Innan projektet utfördes hade vi fördjupat vår kunskap, genom att undersöka vilken funktion ytterörat har. Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Ett av syftena vi hade var att undersöka ytterörats funktion. Ytterörat är format som en tratt för att vi ska kunna avgöra var ljudet kommer ifrån och det trattformade ytterörat förstärker även ljudet. Vi har öronvax som kommer från hudkörtlar i hörselgången. Öronvaxet har en bakteriedödande effekt för att skydda örat. I slutet av hörselgången finns trumhinnan som även den är trattformad. Vi hade också fördjupat vår kunskap om ljudvågor, som också var ett fenomen vi ville undersöka. Hur ljud rör sig i luften? Våglängd är den stäcka det tar för en ljudvåg att svänga en cykel. Lägre frekvens innebär att våglängden blir längre. Ljudets hastighet varierar i luften beroendes på temperatur. Ljudet färdas snabbare i till exempel vatten och stål än i luft. Ljudet färdas olika snabbt beroendes på molekylsammansättningar som täthet och elasticitet.

Vi kunde alla tre se ett intresse hos barnen för de olika momenten i projektet. Vi uppmärksammade att alla barnen tyckte det var mest intressant att använda slangen, att lyssna och prata i den. Här såg vi den interpersonella dimensionen, genom att barnen samspelade med varandra. Vi såg också att barnen var mycket kreativa med vad vi kunde använda papperstratten till, förutom att lyssna i. Vi lät alla barnen få använda sin kreativitet, några barn använde tratten till att titta i och några använde den till att tuta i. Vi lät barnen hålla på en stund, sedan förde vi dem vidare till det som vi hade planerat. Vi ansåg att det var viktigt att barnen upplevde det lekfulla i projektet och att vi är medvetna om att vi ska utgå från leken när vi utför olika projekt i verksamheten. Vi kände alla att vi hade nått fram till vårt syfte genom att vi hade skapat en förståelse hos barnen om vad vi hör med. Vi kände att vi på olika sätt ändå nått fram med vårt budskap och påbörjat en begreppsbildning tillsammans med barnen. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) är det viktigt att det är en stimulerande miljö och att det finns material som lockar till att utforska naturvetenskapen i barnens vardag. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) skriver vidare att begrepp byggs upp genom att barnen använder sina olika sinnen som hörsel, smak, lukt, känsel också sådant barnen berörs av känslomässigt bygger upp begrepp. Begreppsbildningen ser olika ut från individ till individ beroendes på vilka erfarenheter vi har. Som pedagog kan vi inte veta vilket begreppsinnehåll barnen har, utan vi får genom frågor försöka undersöka var vi ska börja introducera barnen i naturvetenskapens fenomen. Allt eftersom barnen skapar sig förståelse för olika begrepp breddar och fördjupar de sin kunskap. Vi som pedagoger kan hjälpa barnen genom att synliggöra naturvetenskapen i verksamheten (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).

Genom hur miljön är utformad i verksamheten visar det den institutionella dimensionen. Vi kunde se att projektets utveckling var beroendes på olika störande moment. Sofia uppmärksammade att eftersom inte cd spelaren stod på sin ordinarie plats så påverkades barnen, medan Margareta som utförde sitt projekt på den så kallade projekttiden inte uppmärksammade något störmoment. Jaagi uppfattade att barnen var trötta eftersom de redan hade haft samlingar under dagen och hon upplevde det som ett störmoment. Vi diskuterade också efter projektet, vad vi hade kunnat göra annorlunda och kom fram till att vi kunde utvecklat frågorna mer och funderat innan på om det var att kontrollera barnens kunskap eller skapa kunskap som var syftet med frågorna. Enligt Ahlrik (120203) så är det viktigt att tänka på hur vi ställer frågorna om vi frågar efter det vi vill veta. Det vi också var noga med var att inte på något sätt verka roade av de svar barnen gav, utan vi försökte att föra ett samtal med barnen för att undersöka deras förståelse och erfarenheter (Föreläsning, Ahlrik, 120203).

Vi har också diskuterat hur vi synliggjorde materia i projektet och vi kom fram till att molekyler sätts i rörelse vid ljud och molekyler består av materia. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte tillverka materia utan den finns där den finns. Materia kan uppträda i fast, flytande eller gasform så kallat aggregationstillstånd. (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi diskuterade även energi och kom fram till att när trumhinnan vibrerar skickar örats nerver elektriska signaler till hjärnan och vi hör då ljudet. Ljudvågorna bildar rörelseenergi som sedan omvandlas till elektrisk energi (Hämtat på nätet, 120402). Enligt Ahlrik (120207) så förbrukas inte energi utan den omvandlas. Energi mäts i joule och finns i olika former som till exempel rörelseenergi, lägesenergi, kemiskenergi, elenergi och kärnenergi. All energi slutar alltid i värmeenergi (Föreläsning, Ahlrik, 120207). Därefter diskuterade vi hur vi kunde synliggöra liv i vårt projekt. Liv kunde vi identifiera genom barnen som deltog i projektet och oss själva som pedagoger. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte förklara allt. Vad är liv? (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi avslutade med att försöka identifiera teknik i projektet. Vi anser att tekniken finns i de föremål vi valde att använda i projektet som cd spelaren, slangen, pappret till tratten, tejpen och tejphållaren. Enligt Dimenäs (120127) är teknik ett redskap för att göra världen lättare och den hjälper oss att erövra saker. Han menar också att finns inte människan kan vi inte identifiera teknik (Föreläsning, Dimenäs, 120127).

/Sofia, Margareta och Jaagi

Källa:

www.horselskadade.ifokus.se/articles/4d714517b9cb46222705a-orats-funktion-och-ljud (Hämtad, 120401)

www.wiki.du.se/Subjects/Ljud-_och_musikproduktion/Aktuella_kurser/Komplexa_Ljudsystem/Ordlista_för_rumsakustik/våglängd (Hämtad, 120401)

www.liber.se/market/grsk/spektrum/kap5lag.pdf (Hämtad, 120402).

Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée. (2008) Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Edita.

Besök på Balthazar

Nu har vi varit på Balthazar där vi blev väl mottagna. Vi fick en bra introduktion av Jeanette om deras verksamhet och hon talade även om vilka grupper som skulle komma denna dag. Det var en grupp från en förskola som hade temat rymden, och en grupp som hade temat upptäckare. Innan grupper kom fick vi på egen hand gå rund och bekanta oss med de olika aktiviteterna som fanns.

I de olika rummen kunde vi bland annat gå in i ljusrummet, där vi kunde undersöka hur en pendels rörelse ändrades när vi tog på ett par solglasögon där bara ett solglas fanns. Vi såg att pendeln roterade när vi hade på oss glasögonen istället för att den bara pendlade fram och tillbaka. Sen provade vi också plock och talga där det hängde tre påsar med samma tyngd i, där upptäckte vi att det är lättare med fler hjul som avlastar.

Därefter utforskade vi ett stort hjärta där vi hörde hjärtslag och man kunde även gå in i hjärtat. Det stod namn på de olika blodkärlen som för blod till och från hjärtat och det var genom dessa man kunde krypa in och ut. Vi tittade även på lite olika hjärtan där vi diskuterade vilket hjärta som hörde till vem, det var bland annat ett katthjärta, en vuxen mans hjärta och en tio årings hjärta. Det fanns även ett enormt stort som vi tror tillhör en blåval eftersom det fanns en fråga där de undrade hur ett stort hjärta en blåval har.

Vi fick nu avbryta vår egen rundvandring eftersom barngruppen anlände. Det var en barngrupp på sjutton barn som hade temat rymden de var mellan ca 1-6 år. En av Balthazars pedagoger tog emot barnen i rymddräkt och förklarade vad som skulle hända, sedan delade hon upp barnen i två gruppen. Den ena gruppen skulle tillverka egna rymdraketer och den andra fick gå på rymdpromenad. Vi fick förmånen att få följa med den gruppen som skulle göra rymdraketer.

Pedagogen Malin introducerade barnen till hur de skulle tillverka sin raket. Det fanns flera olika föremål till barnens förfogande. Raketen bestod av en kropp som var ett ihoprullat papper, en noskon också den tillverkad av papper och sedan styrfenor som tejpades fast på raketkroppen. Barnen fick sedan prova att skjuta iväg sin raket med hjälp av en slang som var ihop kopplad till en diskmedelflaska. Raketen sattes på slangen och barnen fick trampa på flaskan då blev det ett tryck som fick raketen att flyga iväg. Här var det viktigt att det var tätt i toppen annars åkte den inte iväg. Pedagogen förklarade för oss att principen är den samma som vid en riktig raketuppskjutning.

När barnen hade provat att skjuta sina raketer var det denna grupps tur att gå på rymdpromenad. Då kom pedagogen som var utklädd till astronaut och visade in oss i ett rum där det fanns en stjärnhimmel i taket. Där gick hon igenom vissa stjärnbilder och berättade sagor till dessa. Barnen får ligga på golvet och titta upp mot stjärnhimmeln. Barnen hade goda kunskaper, de berättade för pedagogen att vår galax heter vintergatan och att solen är vår närmaste stjärna.

Vi går vidare på vår rymdpromenad och vi kommer in i ett rum med alla planeter upphängda i taket, pedagogen frågar barnen om de vet vad planeterna heter. Barnen sjunger då planetsången som de kan. Barnen är duktiga och det märks att de har pratat om rymden och dess planeter på förskolan. Barnen vet till exempel att vissa planeter består av gas medan jorden och de planeterna som ligger närmast är hårda och man kan gå på dem. Hon visar också hur jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel. Pedagogen ökar spänningen när hon säger att hon vet att det bor rymdvarelser i rymden, hon visar vilken planet de bor på och det är jorden hon pekar på. Barnen får prova rymddräkter och får se sig själva på en tv skärm med bakgrunder där det ser ut att de är ute i rymden. Hon visar också att här inne finns olika skrotdelar från en Svensk rymdraket. Här avslutas rymdpromenaden och barnen får nu själva gå på upptäcktsfärd på Balthazar. Även vi avslutar vår upptäcktsfärd här på Balthazar. Vi anser att det var ett mycket givande besök och vi känner att vi tar med oss detta i vårt framtida yrkesutövande. Vi hoppas av vi får förmånen att återkomma med våra blivande barngrupper i framtiden.

/Jaagi, Sofia och Margareta

Vad är ljud?

Man kan säga att ljud är mekaniska vågor där ett svängande tryck överförs antingen genom ett material, vätska eller gas, existerande av frekvenser inom intervallet för mänsklig hörsel. Dessa mekaniska vågor som uppfattas som ljud kan färdas genom alla former av materia, gaser, vätskor, fasta ämnen och plasma. Materian som stöder ljudet kallas medium. Ljud kan däremot ej framställas utanför jordens atmosfär då det inte kan färdas i vakuum.

De ljud som transporteras via gaser, plasma och vätskor kallas longitudinella vågor, de kallas även för kompressionsvågor. När ljud färdas genom fast materia kan det både överföras dels genom de longitudinella vågor och mekaniska vågrörelser. När man ska mäta ljudet hastighet beror det på det medium som vågorna passerar, och är en grundläggande egenskap för materialet. Några exempel på ljudhastighet: I luft, vid 20 grader är hastigheten 343m/s och i färskvatten vid 20 grader är ljudets hastighet ungefär 1 482 m/s och i stål är hastigheten ungefär 5 960 m/s.

När man pratar om ljud är det inte bara den mekaniska vågrörelsen utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågorna transporterar relativt lite effekt. En person som talar sänder bara ut någon tusendels watt, då det inte är någon större ansträngning att tala verkar det rimligt. Våra öron hör frekvenser som ligger runt 20-20 000 Hertz. Ljud som har lägre frekvens än 20 Hz kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud. Trots av vi inte kan uppfatta infraljud med vår hörsel kan vi ändå uppleva dessa ljud som obehagliga.

Ljudvågor fångas upp av ytterörat och genom den yttre hörselgången och vågorna leds in mot trumhinnan som då sätts i vibration. Vibrationerna överförs med hjälp av hammaren, städet och stigbygeln till det ovala fönstret som sitter i ena ändan på hörselsnäckan som består av en snäckformad tunnel som är delad i två kanaler av ett par membran, basalmembran som det sitter sinneshår på och vestilbularmembranet. Hörselsnäckan avslutas med runda fönstret. Detta runda fönster är även det ett elastiskt membran. När då vätskan i hörselsnäckan via ovala fönstret sätts i svängning uppstår vågmönster i vätskan som deformerar basilarmembranet. Deformationen som ger information om den inkommande signalens frekvens och amplitud, registreras av sinneshår som i sin tur skickar signalen vidare till hörselcentrum i hjärnan via hörselnerver.

Amplitud

Amplituden (ljudstyrkan) mäter man i decibel, den har en skala som den följer som kallas logaritmisk skala. Decibel används för att ange ett förhållande till ett referensvärde. Det innebär att en ökning med 10 dB fördubblar den upplevda ljudstyrkan. Dynamik kallar man skillnaden mellan den svagaste och det starkaste ljudet, örat har en mycket stor dynamik.

Exempel hur en låg amplitud kan se ut, en låg ljudstyrka ger ett svagt ljud som till exempel en viskning.

Exempel på hög amplitud, den ger en hög ljudstyrka och vi registrerar ett starkt ljud, till exempel ett jetplan.

Tonhöjd

När man försöker pratar med en extrem mörk röst, det man gör då är att man sänker tonhöjden. Om man istället försöker prata med ljusare röst så höjer man istället tonhöjden. Ett ljuds tonhöjd kallar man för frekvens och är de antal svängningar som ett ljud gör per sekund. Dessa svängningar mäts i Hertz (Hz) en svängning i sekunden är detsamma som 1Hz. En basaktig ton är lika med en låg frekvens och en hög frekvens ger en diskantaktig ton. En lägre tonhöjd gör att avståndet mellan våglängderna blir längre, medans höjden för frekvensen är konstant.  Våra öron hör frekvenser mellan 20-20 000 Hz, detta kan dock variera från person till person samtidigt som den kan försämras vid hög ålder.

Lång våglängd ger låg tonhöjd och vi registrerar ett basljud (exempelvis en mansröst).

Kort våglängd ger hög tonhöjd och vi registrerar ett diskantljud (exempelvis en kvinnoröst).

Amplituden ”mäts” på höjden, medans tonhöjden/frekvensen mäts på längden.

/ Jaagi, Sofia,Margareta

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud

Källa: http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx

Frågor från grupp 5a inför muntliga examination

Dessa frågor anser vi är relevanta inför vår muntliga examination:

1.      Var är ytterörats funktion?

2.      Hur hör vi ljud?

3.      Hur rör sig ljud i luften?

Margareta, Sofia och Jaagi

Planering

Jag började min planering med att samtala med min handledare. Jag informerade henne om att det var ett grupparbete där vi i gruppen skulle utföra likvärdiga aktiviteter på våra respektive förskolor. Jag förklarade också vilket ämne vi valt att utforska. Där efter informerade jag om hur aktiviteten skulle utföras. Jag bestämde var aktiviteten skulle äga rum och vilka föremål jag behövde. Vi hade bestämt att vi skulle utforska ytterörats funktion, hur vi hör ljud? och hur ljud rör sig i luften? De föremål som jag skulle använda mig av var en cd spelare, ett papper som vi skulle forma till en tratt och en slang. Slangen hittade jag i ett förråd på förskolan. De andra föremålen fanns lättillgängliga på avdelningen.

Jag bestämde mig för tre barn, två flickor och en pojke. Den ena flickan är 3,6 år, den andra flickan är 3,4 år och pojken är 3,4 år. Jag valde de äldsta barnen i gruppen. Jag flyttade in cd spelaren i det rummet jag valt att utföra aktiviteten och plockade fram ett papper var till barnen och mig. Jag bestämde vilken musik vi skulle lyssna på och vilken volym som passade för uppgiften. Jag frågade sedan barnen om de ville delta och det ville de.

Genomförande

Jag, min handledare och de tre barnen befinner oss i ett av rummen på förskolan, rummet används normalt som målarrum. Min handledare är med för att anteckna vad barnen säger och gör. Vi sitter tillsammans runt ett bord. Jag började mitt genomförande med att försöka utforska barnens vardagskunskap. Jag ställde frågan: Vad hör vi med? Den ena flickan tittar på cd spelaren som inte står på den plats där den normalt brukar stå. Jag ser att hon observerar det och hon säger att vi hör med radion. Då utvecklar jag frågan med att säga: Vad hör vi med på kroppen? Hon tittar på mig och säger, hjärtat. Jag försöker hjälpa barnen genom att fråga om vi har två stycken på kroppen? Tillslut pekar jag på öronen och frågar om de hör med dem. Båda flickorna säger att de inte hör med öronen, medan pojken säger att han gör det. Jag fortsätter med att fråga hur de tror att ljudet kommer in i örat. Den ena flickan började prata om att hon har hål i öronen. Hon säger att hon har flera hål. Hon pekar på sina örhängen. Jag frågar om hon tror att ljudet kommer in i örat genom något av hålen? Hon tror inte det. Jag förklarar att ljudet kommer in i örat genom hålen som de kan känna i öronen.

Jag sätter på musiken och förklarar att vi provar att lyssna med båda öronen först. Jag pekar på öronen. Vi lyssnar, sedan ber jag barnen att de ska hålla för ett öra och lyssna om vi hör annorlunda då. Jag frågade om de hörde någon skillnad, det gjorde de inte. Sedan höll vi för båda öronen, då sa barnen att de hörde mindre. Jag förklarade sedan att de skulle forma handen till en tratt runt örat och lyssna om de hörde bättre eller sämre. Barnen provade olika sätt men uppfattade ingen skillnad.

Jag visar barnen hur vi ska göra en tratt av papper. Vi rullar ihop papperet och tejpar så det håller ihop. Barnen gör sina trattar själva med lite hjälp av mig och min handledare. Jag visar hur de ska hålla tratten och att de ska rikta den mot cd spelaren. Barnen provar det, men kommer snart på att de kan använda tratten till att tuta och kika i, vi gör det en stund eftersom de tycker det var spännande. Sedan återgår vi till att lyssna med tratten. En av flickorna tycker att det hörs bättre i tratten än utan.

Jag introducerar sedan slangen för barnen. Jag förklarar att en ska prata i ena änden medan en lyssnar i den andra änden. Jag gör barnen uppmärksamma på att de inte får skrika i slangen efter som det kan göra ont i örat. En av flickorna vill prova att prata medan pojken lyssnar, hon frågar hur gammal pojken är? Barnen turas sedan om att prata och lyssna. Den ena flickan vill inte delta men skrattar och observerar vad de andra gör. Jag ser att barnen tycker att det var intressant och spännande. De tyckte att det lät konstigt i slangen. Barnen skrattar och pratar med varandra genom slangen under ganska lång tid. Jag låter dem hållas.

Utvärdering

Jag observerade att barnen tyckte det var spännande och intressant med de olika momenten i aktiviteten, de var med hela tiden och lyssnade på vad de skulle utföra. Jag förstod att de inte hade någon bakgrunds kunskap om örat och ljud, genom att de inte kunde svara på mina frågor innan aktiviteten. Jag försökte göra dem medvetna om att vi hör med öronen och tillslut gick de med på det. Jag tycker att det är viktigt att barnen uppfattar aktiviteten på ett lekfullt sätt, därför tyckte jag att det var intressant när de utvecklade aktiviteten och kom på att de kunde använda föremålen till annat än vad det var tänkt från början. Det tycker jag visar på kreativitet från barnens sida. Jag uppmärksammade att barnen tyckte att slangen var mest intressant. Det tyckte att det lät annorlunda när de pratade i slangen och lyssnade, än om de pratade utan slang.

Några dagar efter aktiviteten frågade jag en av flickorna om hon kom ihåg vad hon hörde med. Först sa hon att hon hörde med pappret som vi hade format till en tratt, men hon ändrade sig och pekade på sina öron. Här förstod jag att hon hade fått förståelse för att vi hör med öronen. Det kändes bra att jag hade nått fram med mitt syfte med aktiviteten, det är alltid en början.

/ Sofia Harju

Vi utforskar ljud

Planering

När vi i gruppen hade bestämt vad vi ville göra för aktivitet med barnen, tog jag med mig idéerna till förskolan och samtalade om dessa med min handledare. Jag förklarade för henne att vi i gruppen hade bestämt oss för att utforska ytterörats funktion, hur hör vi ljud? Och hur ljud rör sig i luften? Jag talade även om att vi i gruppen skulle göra samma uppgifter på våra VFU-platser. Det material jag hade tänkt använda var en cd spelare, en tratt gjord av papper och en slang. Cd spelaren fanns på avdelningen och slangen hittade jag i förrådet utomhus, slangen jag hittade hade en tratt i var ände vilket passade bra då barnen skulle ropa till varandra i slangen.

Jag diskuterade med min handledare hur jag skulle lägga upp min aktivitet och hon tyckte det skulle passa bra om jag gjorde min uppgift när avdelningen hade projekt och att jag på så sätt skulle kunna jobba ifred med de barnen jag hade valt ut tillsammans med henne. Vi hade valt ut en pojke och en flicka på ca 2,5 år. Jag valde ut dessa barn pågrund av att det var de två som hade den bästa språkutvecklingen på avdelningen och att jag på så sätt lättare kunde få till en diskussion om ämnet. Vi placerade oss i rummet där cd spelaren stod och vi valde tillsammans ut musik som barnen ville höra. Jag bestämde dock vilken volym vi skulle ha. Jag tog även in det andra materialet som jag skulle använda mig av.

Genomförande

Jag och de två utvalda barnen befinner oss i musikrummet på avdelningen, vi sitter på golvet på en rund matta. Jag är själv med barnen och börjar mitt genomförande av aktiviteten att fråga barnen om de vet vad det är vi hör med. Båda barnen vet att det är öronen man hör med. Jag förklarar för barnen att jag kommer att sätta på musik och jag ber dem att lyssna först med båda öronen och sedan ber jag barnen att de ska hålla för ett öra. Vi reflekterar över om det blir någon skillnad. Båda barnen säger att de inte hör någon skillnad. Jag ber barnen att forma handen till en tratt runt örat och frågar ännu en gång om de hör någon skillnad, men även här får jag ett nekande svar.

Jag tar fram trattar till barnen av papper som jag tidigare hade gjort. Jag ber barnen hålla tratten vid örat och rikta den mot cd spelaren. Barnen gör detta dock endast en kort stund då det är mycket roligare att sätta den vid munnen och göra egna ljud. Men jag får ändå lite respons från flickan innan hon sätter tratten vid munnen, hon tycker att det blir ett konstigt ljud. Jag tar nu fram slangen istället och introducerar denna, jag ber att flickan sätter tratten vid örat och pojken ropar i sin ände. Flickan blir dock lite reserverad och vill inte i början, jag tar då slangen och hoar i den. Jag får ingen respons av pojken men flickan blir nyfiken och tar slangen och lyssnar, pojken hoar istället och flickan tycker att det låter roligt. Flickan blir lite fundersam och pekar på slangen och säger, ljudet försvinner ju där. Jag frågar hur den gör det, men får inget mer utförligt svar av flickan. Hon sätter nu tratten vid örat och säger att hon inte hör bra. Jag frågar varför och hon svarar att tratten är i vägen. Här tröttnar båda barnen och vill gå ut och leka, så jag avslutar aktiviteten och vi plockar undan efter oss och går ut.

Utvärdering

Det jag kunde se i min observation var att båda barnen tyckte det var roligt och spännande. I början var de väldigt aktiva och var med på del olika aktiviteterna jag hade planerat. Jag kunde även se att båda barnen hade kunskap om vad det är man lyssnar med men någon mer utförligt kunskap om örat och ljud hade inte något av barnen. Det båda barnen tyckte det var roligast att prata i slangen till varandra och jag lät barnen få leka med slangen då jag tycker att det är viktigt att även få in leken i lärandet. Det jag känner nu efteråt när vi i gruppen har diskuterat våra aktiviteter är jag kunde ha gjort en uppföljning med båda barnen, för att se om de kom ihåg något av det vi hade gjort. Men detta får jag ta med mig till nästa aktivitet jag kommer att göra i framtiden.

/ Margareta Tiverman

Örat

Örat delas upp i tre delar. Ytterörat är öronmusslan och hörselgången. Trumhinnan bildar gräns till mellanörat, med hörselbenen. I innerörat finns hörselsnäckan samt balansorganet. Här börjar också hörselnerven. Hörselnerven transporterar ljudsignalerna till hjärnan.

Ytterörat fungerar som en tratt som fångar upp ljudet och ljudvågorna leds in i hörselgången. Ljudet stöter mot trumhinnan som också fungerar som en barriär mellan ytterörat och de inre delarna av örat. När trumhinnan vibrerar går vibrationerna genom tre små ben i mellanörat. De heter hammaren, städet och stigbygeln. De tre benen förstärker vibrationerna. Stigbygeln slår mot hörselsnäckan som är en del av innerörat. Vibrationerna gör att vätskan inuti startar vågor. De uppfattas av känselceller i hörselsnäckan, som skickar vidare signaler till hjärnan via hörselnerven.

Det kan uppstå en tryckskillnad över trumhinnan som gör att vibrationerna inte kan röra sig lika bra. Det upplevs som att det slår lock för öronen. Mellanörat sitter ihop med svalget vilket gör att man kan tryckkompensera. Man kan blåsa ut luft samtidigt som man håller mun och näsa stängda eller så gäspar man.

Människans öron är inte särskilt utvecklade jämfört med många andra arter som t. ex. hundar.

Ljudstyrka:

Ljudstyrkan mäts i enheten decibel (dB). Den följer en så kallad logaritmisk skala, det betyder att en ökning med 10 dB fördubblar ljudstyrkan. 50 dB är exempelvis 10 000 gånger så mycket som 10 dB. 10 dB är det svagaste ljudet vi människor kan uppfatta, medan 60 dB är vanlig samtalston. Andra exempel är: 20 dB prasslande löv, 100 dB gräsklippare och ett jetflygplan som startar är ca 150 dB. Högre ljud än 130 dB kan snabbt skada örat.

Jaagi

Efter handledningen kom vi fram till att vi tillsammans med barnen ville utforska ytterörats funktion.

Vad är det vi hör?

Hur rör sig ljud i luften?

Materialet som vi planerar att använda oss av är en CD-spelare med musik, där vi kommer att ha samma volym och frekvens under hela aktiviteten. Vi kommer också att göra en tratt som vi kommer att använda oss av. Vi kommer också att använda oss av en slang.

Hur vi planerar att utföra aktiviteten:

Vi sätter på musik och lyssnar med båda öronen, vi håller för ett öra. Vi reflekterar över om det är någon skillnad att höra med två öron mot att höra med ett. Vi formar örat till en tratt, hur hör vi då?  Vi kommer även att göra en tratt av papper och undersöka hur vi hör då. Tanken med slangen är att ett barn ska prata i ena ändan och ett annat ska lyssna i den andra ändan, hur hör vi då?

Vi kommer att analysera vårt resultat och göra en jämförande analys då vi har barngrupper i olika åldrar.

Margareta, Sofia, Jaagi

Ljudnivå och decibel

Tryckvariationer i luften är det som vi uppfattar som ljud, det sätter trumhinnan i svängning. Ljudet förs vidare via hörselbenet till hörselsnäckan, där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. En speciell skala används för att beskriva hur starkt ljudet är, ljudtrycksnivån anges då i decibel. Högre ljud än 130 dB kan snabbt skada örat och även vara smärtsamt. En gräsklippare ligger på cirka 100 dB och prasslande löv på cirka 20 dB.

Skadligt ljud – buller

Oönskat ljud brukar kallas för buller. Buller kan under lång exponering orsaka hörselproblem. Arbetsmiljöverket har satt en gräns vid 80 dB som maximal ljudexponering under åtta timmar. Idag utgör trafikbullret den största bullerkällan, följt av järnvägstrafik och flygbuller. Buller är idag ett arbetsmiljöproblem bland annat i förskola och skola. Så långt det är möjligt ska buller försöka reduceras. Buller kan vara tröttande, stressande och påverka förmågan att prestera i olika sammanhang. Långvarigt buller kan på sikt ge hörselskador, hörselnedsättning, susningar eller ringningar i öronen, så kallad tinitus. Det finns många sätt att minska bullret. Ute på våra förskolor kan vi till exempel sätta möbeltassar på bord och stolar för att reducera buller. Det finns också något som heter ljudnivåvakt där barnen på förskolan själva kan se hur deras röster påverkar ljudet i rummet.

/Sofia Harju

Källa:

www.sv.wikipedia.org/wiki/Decibel (Hämtad 120221)

www.av.se/tema/buller/ljudniva_decibel.aspx (Hämtad 120221)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Buller (Hämtad 120221)

En sammanfattning efter dagens handledning:

Vi har bestämt oss för att dela upp vår kunskapsfördjupning om ljud, då ljud är
ett sånt stort ämne har  vi valt att begränsa oss.

Vi kommer att fördjupa oss i följande delar:

Sofia har valt att fokusera sig på decibel och skadligt ljud-buller. Jaagi på ljudstyrka
och kunskap om örat. Margareta kommer att fokusera sig på energi i ljudet och molekyler i rörelser.

Vi kommer här allt eftersom skriva fram vår nyfunna kunskap inom de olika delarna.

Margareta
Sofia
Jaagi

Efter en diskussion i gruppen har vi kommit fram till att vi vill utforska ämnet
ljud tillsammans med barnen på våra VFU-platser.

Vi kommer att utgår från Lpfö 98 rev 2010 där det står att
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska,
dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. ( Skolverket. Sid 10).

Vårt syfte med projektet är att ge barn möjlighet att på olika sätt möta, uppleva och
utforska ljud, vi vill även ge barnen möjlighet att få uppleva tystnad i kontrast till ljud.
Vi vill genom detta öka barnens medvetenhet om ljud. Vi kommer att diskutera vårt
projekt ute på våra VFU-platser för att komma fram till vad vi ska göra för aktiviteter
med barnen utifrån energi, materia, liv och teknik.

Vi kommer att lägga ut en mer detaljerad planering när vi vet lite mer vad det är vi
ska göra med barnen.

Margareta
Sofia
Jaggi