Exkursion 1

 

Den 8/5 var vi på exkursion, vi besökte bland annat Getaryggen som är en ås som är nästan 1 km lång och höjer sig 10-15 m över omgivande terräng. På Getaryggen finns det ädellövskog och det finns även en och annan ek och bok. På vår promenad såg vi Lindträd, Hassel, Lönn, Ek, Bok, Alm och Björkträd. Växten Skogsbingel fanns det gott om och den pryder även vår hundralapp. Vi såg många olika växter bland annat Vitsippa, Svalört, Getrams och Gullviva. Vi fick flera olika uppdrag på vår "vandring" på Getaryggen; hitta en hona och en hane av Skogsbingeln, finna växter som vi kan äta (harsyra, maskros, nypon, nässlor), se om vi kunde luska ut vilket träd som INTE fanns på Getaryggen (vilket vi senare fick reda på var Klibbal).

 

Efter vår vandring på Getaryggen fick vi bege oss ner till stenbrottet där Manne väntade på oss, här fick vi bland annat en lektion i olika bergarter. Efter denna genomgång visade han på ett mycket pedagogiskt och enkelt sätt jordens viktigaste händelser med hjälp av ett rep som symbolyserade jordensfödelse i ena änden och slutade med där vi är idag. Han visade på denna "tidsaxel" var det första livet tros ha uppkommit- encellig organism, och när däggdjuren uppmärksammats och så vidare! mycket bra verktyg för att använda på våra bliviande elever och barn i skolan.

 

 

Exkursion 2

 

Denna dag åkte vi buss till Garparörs naturreservat, härifrån skulle vi ta oss till Rånna hushålssällskap. En promenad på ca 1 mil. Den första etappen var genom en bokskog som vi alla i gruppen tyckte om, här hade vi i uppgift att mäta omfånget på några träd. Lite längre fram träffade vi på "Linné" som guidade oss lite i omgivningens flora. Nu väntade en enorm vandring uppåt berget, på Billingens topp väntade en fantastisk utsikt och även Johan fanns där. Här fick vi vila lite och ta oss en fika vilket vi alla behövde efter den jobbiga vandringen uppåt. Efter detta bar det iväg igen, det gick både uppför och nerför. Under promenaden träffade vi på Manne och fick göra några uppgifter innan färden gick vidare, vi fick bland annat kasta en frisbee och undersöka hur många olika växter det fanns under den där den landade, på denna plats fann vi tre olika arter. Nu blev vandringen lite lättare då vi fick gå det mesta på en grusväg. Efter en stund kom vi fram till en station där Anna-Stina hade en uppgift till oss. Vi skulle binda ihop några pinnar så det blev ett tält, en rolig och enkel uppgift vad gäller material och teknik som även fungerar för våra barn. Denna uppgift gick ganska fort och vi fortsatte vår vandring, denna gång gick det åter uppför. under promenaden fann vi till vår lycka ramslök som vi plockade med oss lite av för att sedan använda hemma i våra kök. underbar lök att sätta smak till sallader och såser.

 

Efter en lång promenad uppför kom vi äntlig till ett mysigt ställe där vi åt vår lunch. Efter vår vila fortsatte vi en liten bit, och där hade vi nått vårt slutmål. Johan och Manne var på plats och här fick vi i uppgift att en och en sitta ner en stund och bara vara. Även här fick vi i uppgift att kasta en frisbee och undersöka arter under den, på denna plats fann vi sex stycken olika. alltså kan vi generalisera att denna plats var mer artberikad. På denna plats tillbringade vi en längre stund då vi skulle invänta alla grupperna. När alla var samlade bar det iväg neråt mot Rånna där bussen skulle hämta upp oss och köra oss åter till skolan.

 

Det var en jobbig men otroligt vacker och intressant vandring vi gjorde.

 

 

 

I morgon den 3/5 kommer grupp 5A att besöka Balthazar, någon som vi alla i gruppen ser fram emot. Efter besöket kommer vi att skriva om vår upplevelse här på bloggen. / Margaret

En kalkälskande växt kan även kallas basofil, och är beroende av en miljö med hög kalkhalt. Kalk gör så att jorden får ett neutralt pH-värde. Detta pH-värde gör i sin tur att jorden får en lättarbetad struktur och på så sätt kan växten lätt ta upp näring. Är pH-värdet för lågt i jorden hindrar det istället växten från att ta upp näringen.

Kalkälskande växter i det vilda, finner jag växter som backanis, väddklint och trifft. Dessa växter påträffas oftast vid kustkanten.

Referens:
www.ne.se
http://www.weibulls.com/Article.aspx?m=1026307&m1=1393051&a=1393320
http://www.smygehuk.com/om-smygehuk/

//Sophia Ranta

En biotop är en typ av område där en viss växt- eller djurart lever. Dessa områden har vissa egenskaper som gör att bara speciella arter kan leva i just det området. Det finns ett ord som heter Biocenos, och detta är ett ord för den grupp växter eller djur som lever i denna biotop. Exempel på biotoper i Sverige är äng, lövskog, insjö, hällmark, kärr. I Sverige har vi människor påverkat biotoperna på ett eller annat sätt, exempelvis olika former av verksamhet. Det kan vara åkerbruk, djurhållning, vattenanvändning etc.

Exempel på biotopens egenskaper kan vara fysikaliska (vind, ljusförhållanden, vattentillgång). De kan även vara kemiska (pH-värde, förekomst av olika ämnen).

Referens:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

//Sophia Ranta

Skogsproduktion med tanke på miljö

Enligt min referens Sveaskog, så anser de att de har en god balans mellan produktion och miljö. Vilket de menar är av stor vikt. Sveaskog anser att det är angeläget att ha en jämvikt mellan produktion och miljö, vilket jag kommer återanknyta till under nästa rubrik. De står för att återväxten av skog är angeläget, därför ser de till att sköta skogen så gott det går.  De är även öppna för nya användningsområden där skog kan användas, och då inte bara det bästa virket utan till exempel även spillvirke. De menar att det i sin tur ger ett bättre samhälle med bättre tillväxt och mer arbete.

• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/sv/skogsbruk-och-miljo/naturvard/ [hämtad 2012-04-29]
• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/sv/skogsbruk-och-miljo/skotsel-och-produktion/[hämtad 2012-04-29]

Miljöhänsyn

Att skogen är viktig är inte en nyhet för den allmänbildade. Den har stor betydelse för vårt klimat. Skogen har en central roll i fotosyntesen då den både tar upp koldioxid och avger det, en del av koldioxiden stannar kvar i trädens cellulosa. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund har skogens skötsel förbättrats den senaste tiden, så att skogen tar upp mer koldioxid än vad den avger. Om ett träd däremot huggs ned så avger trädet koldioxid då fotosyntesen inte längre är i funktion, i och med detta är det som jag tidigare nämnt från Sveaskogs referens, viktigt att plantera nya växter som tar upp koldioxiden som de fallna träden avgett.

• Lantbrukarnas riksförbund - http://www.lrf.se/Miljo/Skog/ [hämtad 2012-04-29].

Vanliga träd


            Gran                                   Tall                                    Björk

Enligt Sveaskog, som är landets ledande skogsföretag, är tall och gran det vanligaste trädslaget i norra delarna av landet samt att björk och andra lövträd är mer vanligt i de södra delarna. Enligt Wikipedia, som man oftast ska ta med en nypa salt vad gäller information, är det dock  precis som Sveaskog har nämnt ovan, att granen är det vanligast trädet. Därefter kommer tall och på tredjeplats kommer det första lövträdet björk.

• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/jakt-fiske-och-friluftsliv/ut-i-skogen/vara-vanligaste-trad/ [hämtad 2012-04-27]
• Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vanligaste_tr%C3%A4den_i_Sverige [hämtad 2012-04-29]
• Den virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/pinus/pinusyl.html [hämtad 2012-04-29]

Lundvegetation och Lundväxter

När jag söker på dessa två ord ovan på google.com så finner jag flera exempel på växter som trivs i denna typ av vegetation. Ormbunkar, lövträd, hassel, hagtorn, nunneört, gräs, häxört, trolldruva, vit- och blåsippa, violer med flera stöter jag på. Kännbart för dessa växter är att de flesta är i blom tidig vår till mitten av sommaren.

• Bilder ur Nordens Flora - http://runeberg.org/nordflor/186.html [hämtad 2012-04-24]
• Virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/di/papavera/coryd/welcome.html [hämtad 2012-04-29]

Lundvegetation

Efter denna genomgång av växtlighet vill jag ta reda på vart denna typ av vegetation finns i vårt närområde. Därför har jag sökt mig till de lokala kommunernas hemsidor för att undersöka lundvegetations områden. Naturreservatet Kleva Klintar

I Falköpings kommun finner jag naturreservatet Kleva Klintar (Klint = berg med branta väggar*) som man kan hitta i sluttningen av Mösseberg. Detta område kallas för kalkstensområde, och är till största delen alvarvegetation samt ett kärr och en mindre del lundvegetation. Här finns ormbunkar och mossor av olika slag.

• Falköpingskommun - http://www.falkoping.se/byggabomiljo/naturvard/naturreservat/klevaklintar.4.7865cfaf121d36819ec80003223.html [hämtad den 24 april 2012]
• * Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Klint [hämtad 2012-04-29]
• Naturvårdsverket - http://www.naturvardsverket.se/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/978-91-620-6444-0/[hämtad den 24 april 2012]

Getaryggen

Getaryggen fann jag på Skövde kommuns hemsida, den är en ås med ädellövskog (ädellövskog innehåller träd som är dyra att sköta och är kräsen på sin omgivning*). Exempel på ädellövträd är alm, bok och ask. Här finns även lundväxter så som trolldruva, hassel och hagtornsbuskar. Denna ås befinner sig mellan Skövde Golfbana och Heneskolan.

• Skövde Kommun - http://www.skovde.se/Sport--Fritid/Natur/Naturguide/Sydbillingen/4-Getaryggen/ [hämtad den 24 april 2012]
• *Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84dell%C3%B6vtr%C3%A4d [hämtad 2012-04-29]

Bockaskedeåsen - Björnabacken

I Skara kommun kan man finna Lundvegetation Bockaskedeåsen. Denna ås formades under istidens smältning. Området är mestadels betesmark för nötkreatur men även lundvegetation kan man finna i området enligt Skara kommuns hemsida.

• Skara kommun - http://www.vastsverige.com/sv/skara/products/42728/Vallebygden-sex-olika-naturreservat/ [hämtad den 24 april 2012]

För mig personligen är en lund en tätvuxen skogsdunge med fina blommor och skön grönska. Men tyvärr fann jag inte någon direkt referens till detta påstående. Men ändå så finner jag, med den nämnda informationen ovan, att lundvegetation är otroligt vackert, precis så där när Sverige är som vackrast!

 //Josefin Lundblad

Det blev kanske svårt att läsa i och med att mina referenser står efter varje rubrik. Men eftersom jag använt mig av en hel del sidor på nätet valde jag att redovisa efter varje rubrik för att den som vill läsa mer om det jag snuddat vid, tydligt ska finna rätt länk. Tyvärr fann jag heller inte någon länk som kunde ge mig svar på fler frågor än en, därför denna mängd av referenser. DS!

Rullstensås.
Rullstensåsar bildades då inlandsisen smälte och vatten strömmade över, under och mellan isen. Den tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i tunnlar mellan isen och marken. Stenarna slipades mot varandra i vattnet. Då strömhastigheten minskade sjönk de stora stenarna till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare stenar som slipats kunde sättas ovanpå och vid sidan av de större stenarna. Detta bidrar till att de olika lagren i rullstensåsen innehåller grövre material ju längre ned man kommer i den. Rullstensåsar är olika breda och höjd utefter sin sträckning. Detta beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Rullstensåsar finns i vår närhet i Falbyggdenområdet.

Referenser:
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?guid=4e183787-7703-4944-91a1-778ae7b89ada
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=0CC8QFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.his.se%2FPageFiles%2F3191%2FRullstens%25C3%25A5sar%2520rapport_sanna_rickard.doc&ei=IeKgT6KPD4zY4QSZs-HWCA&usg=AFQjCNHrnD1dXIDE6v_udbEfMHad06GBWg

Tappning Baltiska issjön.
För cirka 18,000 år sedan började den senaste inlandsisen smälta. Detta smältvatten bildade slutligen Baltiska issjön, som från början hade ett utlopp i Öresund. Då landhöjningen var ojämn i norr och söder fylldes Baltiska issjön ut till bland annat Polen, Danmark och Tyskland. Vid ett tillfälle sjönk vattennivån i issjön vilket tydde på att issjön fått ett nytt utlopp. I samband med denna sänkning av Baltiska Issjöns yta bildas för första gången en landförbindelse i söder mellan Sverige och kontinenten, något som måste ha underlättat invandringen av växter, djur och människor. När stora sötvattenmängder sötade ut Nordatlantens vatten stördes cirkulationen kraftigt, vilket medförde ett kyligare klimat (yngre Dryastiden). Detta gjorde att isen blev kraftigare igen vid utloppet vid Billingen. I slutet av den kalla Yngre Dryastiden började inlandsisen åter igen att smälta mer än den växte till, och fronten retirerade norrut. Detta gjorde att Baltiska Issjön fick ett abrupt slut då isfronten ännu en gång lämnade norra spetsen av berget Billingen och förbindelsen mellan Östersjösänkan och Västerhavet åter öppnades. Baltiska Issjön tappades mycket hastigt, ca ett år, på ca 10 000 kubikkilometer vatten och dess yta sänktes med 25 m. Baltiska issjön är föregångare till dagens Östersjön.

 

Referenser:

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria

 

/ Sandra Pettersson

Västgötabergen och dess bergarter

 

Västgötabergen heter bland annat Billingen, Mösseberg Halle- och Hunneberg och Kinnekulle. Bergen är inte speciellt höga och är platta upptill. De kallas därför platåberg. Bergen består av sedimentära bergarter som avlagrats under 130 miljoner år under tidsperoderna kambrium, ordovicium och silur. Dessa har bildats genom att diabas lade sig som ett täcke på ytan. På så vis hindrades den underliggande berggrunden att erodera bort. Bergarterna är (från toppen och neråt) Diabas, Lerskiffer, Kalksten, Alunskiffer, Sandsten och urberg (vilket kan bestå av t. ex. Granit, Gnejs och Tonalit.

 

 

 

 

Geologiska tidsperioder

 

En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan Jorden skapades fram tills idag. De geologiska perioderna spänner från jordens födelse för 4,6 miljarder år sedan tills nu. Livet på jorden uppstod för omkring 3,5-3,9 miljarder år sedan.

Perioderna är:

Kenozoikum:

Kvartär (Började för 1,65 milj år sedan)

Tertiär (Började för 65 milj år sedan)

Mesozoikum (då levde dinosaurierna):

Krita (Började för 146 milj år sedan)

Jura (Började för 208 milj år sedan)

Trias (Började för 245 milj år sedan)

Paleozoikum:

Perm (Började för 290 milj år sedan)

Karbon (Började för 363 milj år sedan)

Devon (Började för 409 milj år sedan)

Silur (Började för 439 milj år sedan)

Ordovicium (Började för 510 milj år sedan)

Kambrium (Började för 570 milj år sedan)

Prekambrium (Tiden för Kambrium - började för 4 600 milj år sedan)

Landhöjning

Landhöjning är när jordskorpan höjer sig jämfört med havsnivån. Det kan ske i områden som varit täckta av inlandsis, som bland annat i Skandinavien och Kanada, Det kallas postglacial landhöjning.

Redan på 1700-talet märkte man att jorden höjde sig i Norden. Man trodde att det var havsvattnet som försvann. Idag vet vi att det är landet som höjer sig. Den kilometertjocka isen under senaste istiden pressade ner marken. Landhöjningen är störst i norra Sverige vid kusten och minst i Skåne.

 

Janlavtsogzol Dashbal

Klappersten

Enligt Svensk ordlista (1971)  betyder klappersten, runda stenar. Klapperstenar kallas de stenar som har formats genom friktion mot varandra vid sjö- och havsstränder. Klapperstenar är vanliga både på ost- och västkusten. På Gotland finns det något som de kallar för ”stenkust” det är mäktiga vallar längst med kusten. På Öland finns det klapperstensfällt. Klapperstensstränder är vanligt även i andra länder, till exempel i Grekland och Kroatien. Jag själv erfarenhet av klapperstensstränder. På Mariestads hemsida finner jag att mina tankar om klappersten på Brommö är sann.

 

Fossil

Enligt Svensk ordlista (1971) betyder fossil förstenad lämning av djur eller växt. Djur eller växtdelar som bevarats i sedimentära bergarter är fossiler. De äldsta fossilen på jorden är cirka 3,9 miljarder år, det är lämningar efter bakterier. Dessa bakterier levde under jordens barndom. Palentologer som de kallas som arbetar med fossiler, studerar fossil från olika tidsåldrar och kan på så sätt förstå tidigare ekosystem och klimatets påverkan på växter och djur. Palentologerna tittar på jordens klimathistoria med hjälp av fossiler.

 

Allemansrätten

Allemansrätten ger människor rätt att färdas över privat mark i naturen. Vi får till exempel fritt plocka bär och svamp, men vi måste visa hänsyn för djurlivet, naturen, markägaren och andra människor. Även Norge och Finland har allemansrätt, men rättigheterna skiljer sig något. År 1994 skrevs det in i en av Sveriges grundlagar att ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.” Enligt Naturvårdsverket sammanfattar de allemansrätten med följande ord ”Inte störa – inte förstöra.”

 

/Sofia Harju

 

Källa:

http://www.mariestad.se/download/18.53897f0c1252151a62780002059/%C3%96P2003_sid+55-112.pdf (hämtad 120502)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar (Hämtad, 120329)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Fossil (Hämtad, 120329)

www.sv.wikipedia.org/wiki/Allemansrätten (Hämtad, 120329)

Svensk ordlista. (1971) Sture Allén och Liber AB. Stockholm: Liber.

Vulkanism, Pangea

 

Vulkanism är en sammanfattande benämning på alla processer och förlopp vid vilka magma och dess gaser förs från jordens inre upp till och ut på jordytan och havsbottnen samt upp i atmosfären.

Vulkanen ser ut som ett berg med brinnande topp, det man ser är magma, smält sten från vår planets innandöme, det är detta som tränger igenom jordskorpan och bildar en het massa som kallas lava. De stora rökmolnen man ser i samband med utbrottet är oftast en blandning mellan heta gaser och aska. Lavan tillsammans med gaserna tränger upp genom ett rör i marken som bildas genom hettan från magman. Det är oftast inte den heta lavan som är farlig utan vulkans gaser som kan vara mycket giftiga.

 

Jordskorpan på vår jord består av stora kontinentalplattor som sitter ihop likt ett pussel, dessa plattor rör på sig hela tiden. När två plattor glider isär tillräckligt mycket kan magma tränga upp och då bildas ett vulkanutbrott. Man kan alltså konstatera att det är vanligast med vulkanutbrott längs kontinentalplattornas gränser. Det finns även något som kallas Hot Spots (heta fläckar), där är jordskorpan tunnare än på andra ställen, även där kan magma tränga sig upp ibland.

 

Pangea är den superkontinent som bildades för 250 miljoner år sedan under eran paleozoikum. Pangea nådde sin höjdpunkt under eran mesozoikum då de tidigare superkontinenterna Gondwana (Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön och Indien) och Laurasien (Nordamerika, Europa och Sibirien) drev ihop. I samband med att Pangea bildades dog 95 % av jordens alla organismer och orsakade det största utdöendet av liv någonsin. 50 miljoner år senare började kontinenterna åter igen glida isär, denna uppsprickning fortsatte fram till för omkring 100 miljoner år sedan tills dagens kontinenter hade bildats. Några av de bergskedjor som finns än idag uppkom då Pangea bildades, som till exempel Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

 

Istiden

Istiden är en period i jordens historia. Det som kännetecknar denna tid är att stora landområden är täckta med is. Det kan både var en nedisning eller en längre tidsperiod med flera nedisningar. För ca 1 miljard år sedan inträffade de äldsta kända istiden. Man har hittat spår av stora inlandsisar i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältning till exempel morän. Orsaken till av vi får istid är när klimatet börjar bli kallare. Den snö som faller på bergkedjornas glaciärer hinner inte smälta bort under sommaren. När ny snö faller på vintern året efter packas den gamla snön samman mer och mer. Med tiden bildas is. När sedan isen har börjat växa behövs oftast ingen annan ändring i klimatet för en ny istid ska börja. Det är isarna själva som skapar ett kyligt klimat runt omkring sig.

 

Jordprofil, podsolprofil & brunjord

Jordprofil är en upprätt sektion av en jord som visar olika lagerföljder. När man gräver ut en sektion av jord kan man studera den noga och avläsa jordstrukturen, färgen, lukten, rötternas utseende och även observera markdjuren.

 

Podsolprofil täcker ca 50 % av Sveriges landyta och är därmed Sveriges vanligaste jordmån. Den karakteriseras av en vit eller gråaktig utlakningshorisont som normalt är ca 1 dm tjock, och en 2-3 dm tjock anrikningshorisont som kan vara röd och brunsvart. Podsol förknippas oftast med barrskog. Det finns tre sorter av podsoler: järnpodsol, järnhumuspodsol och humuspodsol.

 

Brunjord finns oftast där det är lövträd. Den finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Det krävs högt Ph, finkornig jordart och varmt klimat för att brunjord sak bildas. Brunjord är bördigare än podsol och är därmed mer lämplig för jordbruk.

/Margareta Tiverman

 

http://sv.wikipedia.org