Exkursion 1

Den 8/5 var vi på exkursion, vi besökte bland annat Getaryggen som är en ås som är nästan 1 km lång och höjer sig 10-15 m över omgivande terräng. På Getaryggen finns det ädellövskog och det finns även en och annan ek och bok. På vår promenad såg vi Lindträd, Hassel, Lönn, Ek, Bok, Alm och Björkträd. Växten Skogsbingel fanns det gott om och den pryder även vår hundralapp. Vi såg många olika växter bland annat Vitsippa, Svalört, Getrams och Gullviva. Vi fick flera olika uppdrag på vår "vandring" på Getaryggen; hitta en hona och en hane av Skogsbingeln, finna växter som vi kan äta (harsyra, maskros, nypon, nässlor), se om vi kunde luska ut vilket träd som INTE fanns på Getaryggen (vilket vi senare fick reda på var Klibbal).

Efter vår vandring på Getaryggen fick vi bege oss ner till stenbrottet där Manne väntade på oss, här fick vi bland annat en lektion i olika bergarter. Efter denna genomgång visade han på ett mycket pedagogiskt och enkelt sätt jordens viktigaste händelser med hjälp av ett rep som symbolyserade jordensfödelse i ena änden och slutade med där vi är idag. Han visade på denna "tidsaxel" var det första livet tros ha uppkommit- encellig organism, och när däggdjuren uppmärksammats och så vidare! mycket bra verktyg för att använda på våra bliviande elever och barn i skolan.

Exkursion 2

Denna dag åkte vi buss till Garparörs naturreservat, härifrån skulle vi ta oss till Rånna hushålssällskap. En promenad på ca 1 mil. Den första etappen var genom en bokskog som vi alla i gruppen tyckte om, här hade vi i uppgift att mäta omfånget på några träd. Lite längre fram träffade vi på "Linné" som guidade oss lite i omgivningens flora. Nu väntade en enorm vandring uppåt berget, på Billingens topp väntade en fantastisk utsikt och även Johan fanns där. Här fick vi vila lite och ta oss en fika vilket vi alla behövde efter den jobbiga vandringen uppåt. Efter detta bar det iväg igen, det gick både uppför och nerför. Under promenaden träffade vi på Manne och fick göra några uppgifter innan färden gick vidare, vi fick bland annat kasta en frisbee och undersöka hur många olika växter det fanns under den där den landade, på denna plats fann vi tre olika arter. Nu blev vandringen lite lättare då vi fick gå det mesta på en grusväg. Efter en stund kom vi fram till en station där Anna-Stina hade en uppgift till oss. Vi skulle binda ihop några pinnar så det blev ett tält, en rolig och enkel uppgift vad gäller material och teknik som även fungerar för våra barn. Denna uppgift gick ganska fort och vi fortsatte vår vandring, denna gång gick det åter uppför. under promenaden fann vi till vår lycka ramslök som vi plockade med oss lite av för att sedan använda hemma i våra kök. underbar lök att sätta smak till sallader och såser.

Efter en lång promenad uppför kom vi äntlig till ett mysigt ställe där vi åt vår lunch. Efter vår vila fortsatte vi en liten bit, och där hade vi nått vårt slutmål. Johan och Manne var på plats och här fick vi i uppgift att en och en sitta ner en stund och bara vara. Även här fick vi i uppgift att kasta en frisbee och undersöka arter under den, på denna plats fann vi sex stycken olika. alltså kan vi generalisera att denna plats var mer artberikad. På denna plats tillbringade vi en längre stund då vi skulle invänta alla grupperna. När alla var samlade bar det iväg neråt mot Rånna där bussen skulle hämta upp oss och köra oss åter till skolan.

Det var en jobbig men otroligt vacker och intressant vandring vi gjorde.

Torsdagen den 10 Maj besökte vi i grupp 5 B Balthazar. vi började dagen med att forska själva varje station. flera av stationerna var nya för oss alla och vi undersökte dem tillsammans. en timme senare kom barngruppen som vi fick tillfälle att gå med. de började besöket med små experiment; flyter russin i kranvatten och/eller bubbelvatten? "Ballongflaska" som sköt luft, vi såg resultat på aluminiumfolie som hängde 3 meter ifrån. flaskan hade en botten av en påtejpad ballong. röret som snurrade och avgav ljud, barnen fick göra "konfetti" som röret sedan fick snurra ut genom röret. samt den sista övningen med kycklingen som leder ström, barnen fick hålla varandra i hand och peta på varandras näsor och se om stömmen ledde vid dessa tillfällen också. efter detta delade den stora gruppen in sig i tre små grupper så att en pedagog hade var sin grupp. Vi studenter valde att följa en grupp mest eftersom det var lättare än att vara med alla. dessa barn hade inte varit på Balthazar tidigare, och därför var det intressant hur barn som inte hade erfarenhet av så mycket experiment betedde sig. De var fascinerade och vågade prova det mesta men tog även till sig och hade tiden att engagera sig i varje station.





hjärtat finns att krypa in i de olika delarna. detta kan medföra att barnen har lättare att ta till sig hjärtats olika delar bland annat. vid denna station fanns även hjärtat i olika storlekar beroende på vilket djur eller vilken ålder en männsika har. man kunde även mäta blodtryck och se hur man låg till. hjärnan fanns också presenterad, där den visade vart i hjärnan som sinnena har sina centra. samt en hjärna som visar hur tung en hjärna faktiskt är på en normal stor människa, vilket fascinerade oss då vi trodde att den var mycket tyngre i verkligheten.







en stor station är vatten och såpa. denna station fängslade dessa barn mest av allt. man kunde cykla så att en dusch sattes igång samt ett löpband som gjorde att ett plastmoln regna. detta kan ses som att jag kan ge energi till något annat man måste inte alltid ha el till att få energi. såpan prövade barnens teknik tänkande, tillexempel som i bilden ovan där man ska få en stor bubbla om sig. den andra bilden ovan visar bubblor som ett barn gjorde med hjälp av svag lufttryck. en kommentar av ett barn som är 5 år " oh, titta! glitterbubblor". en annan station var att forsla vatten från ena sidan till en annan på en vägg med hjälp av kylskåpsmagnetformer. dessa gav direkt svar om deras placering av formerna var korrekta eller behövdes korrigeras.






ljusrummet inkluderade ljusreflektion av en discokula, sjärnhimmel m m. bilden ovan visar skuggspel som vi tyckte var en intressant sak att labborera med på en förskola. bara för att man håller i en form framförsig, kan den bli annorlunda i ett skuggspel tillsammans med andra former.

nytt för i vår är gruvan som var mycket spännande, då man fick "åka hissen lååååångt ned i gruvschaktet" och vara med om brytning av sten.

det som var mest intressant som student var att se att barnen inte var så facsinerade av elektronik prylar eller pysselverkstan, utan ville helst hålla på med experimenten. en av pedagogerna trodde att det kunde bero på att de har en pysselverkstad på deras förskola. vi såg verkligen hur roligt och hur trollbundna barnen var, men hade ändå många bra tankar och idéer om experimenten. de vågade även tro och fundera högt tillsammans med kamrater och pedagogerna varför det var som det var eller hur det kunde vara.

en person från balthazar menade att barn i england har mer leksaker av pedagogisk utformning, medan vi i sverige har mer slit och släng prylar som ofta är avsedda för endast ett göromål. därför är det intressant att en person som jobbar på balthazar har med sig leksaker från england som de kan använda sig av på science centrat.

Sophia, Sandra och Josefin

På min vfu-plats jobbar de med teknik varje dag men de har ingen speciell inriktning mot teknik. Barnen på avdelningen där jag har varit är mellan tre och fem år gamla. De är totalt 27 barn på avdelningen. Det är en väldigt stor grupp tycker jag. Pedagogerna måste därför oftast gruppera barnen för att kunna utföra sitt arbete. De jobbar med många delar inom till exempel matematik, språk, naturvetenskap, rytmik mm.

Pedagogerna använder hela tiden teknik i sitt arbete som till exempel telefoner, dator, overhead-maskin, laminator, kopieringsapparat, cd-spelare. De behöver kunna det för att genomföra verksamheten varje dag.

Här kommer några exempel på vad barnen gör:

Barnen bygger ibland med trä. Ge skapar bilar, båtar och målar med färger. Detta har mycket med teknik att göra

Barnen använder ofta LEGO och även andra konstuktionsleksaker. Bland annat är en leksak där man bygger med plastbitar med magneter populär.

Barnen skapar även med textil. Här använder de nål, tråd och sax i sitt skapande.

Barnen lär sig mycket om mycket om naturvetenskap och ännu mer om teknik på min VFU-plats.

/Jaagi

Jämförande analys av vårt projekt, ljud

Enligt läroplanen (2010”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,”(Skolverket, 2010, sid 10). ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,”(Skolverket, 2010, sid 10)

Vi började med att presentera vårt projekt för våra handledare. Vi förklarade vilket ämnesområde vi valt att utforska. Vi introducerade dem i vad vi skulle göra och handledarna fick ge oss förslag på vilka barn vi skulle välja. Vi kom fram till att det kunde vara intressant att välja barn i olika åldrar. Jaagi som är på en avdelning med barn mellan tre till fem år valde femåringarna medan Margareta och Sofia som är på småbarnsavdelningar valde barn mellan 2,5 till 3,5 år. Syfte vi hade med det var att undersöka hur barnens förståelse hade utvecklats från 2,5 år till fem år.

Vi uppfattade att ingen av barnen på våra respektive förskolor hade någon förförståelse för ytterörats funktion och hur vi hör ljud, som är de olika fenomen vi valt att avgränsa oss till. Innan projektet utfördes hade vi fördjupat vår kunskap, genom att undersöka vilken funktion ytterörat har. Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Ett av syftena vi hade var att undersöka ytterörats funktion. Ytterörat är format som en tratt för att vi ska kunna avgöra var ljudet kommer ifrån och det trattformade ytterörat förstärker även ljudet. Vi har öronvax som kommer från hudkörtlar i hörselgången. Öronvaxet har en bakteriedödande effekt för att skydda örat. I slutet av hörselgången finns trumhinnan som även den är trattformad. Vi hade också fördjupat vår kunskap om ljudvågor, som också var ett fenomen vi ville undersöka. Hur ljud rör sig i luften? Våglängd är den stäcka det tar för en ljudvåg att svänga en cykel. Lägre frekvens innebär att våglängden blir längre. Ljudets hastighet varierar i luften beroendes på temperatur. Ljudet färdas snabbare i till exempel vatten och stål än i luft. Ljudet färdas olika snabbt beroendes på molekylsammansättningar som täthet och elasticitet.

Vi kunde alla tre se ett intresse hos barnen för de olika momenten i projektet. Vi uppmärksammade att alla barnen tyckte det var mest intressant att använda slangen, att lyssna och prata i den. Här såg vi den interpersonella dimensionen, genom att barnen samspelade med varandra. Vi såg också att barnen var mycket kreativa med vad vi kunde använda papperstratten till, förutom att lyssna i. Vi lät alla barnen få använda sin kreativitet, några barn använde tratten till att titta i och några använde den till att tuta i. Vi lät barnen hålla på en stund, sedan förde vi dem vidare till det som vi hade planerat. Vi ansåg att det var viktigt att barnen upplevde det lekfulla i projektet och att vi är medvetna om att vi ska utgå från leken när vi utför olika projekt i verksamheten. Vi kände alla att vi hade nått fram till vårt syfte genom att vi hade skapat en förståelse hos barnen om vad vi hör med. Vi kände att vi på olika sätt ändå nått fram med vårt budskap och påbörjat en begreppsbildning tillsammans med barnen. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) är det viktigt att det är en stimulerande miljö och att det finns material som lockar till att utforska naturvetenskapen i barnens vardag. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) skriver vidare att begrepp byggs upp genom att barnen använder sina olika sinnen som hörsel, smak, lukt, känsel också sådant barnen berörs av känslomässigt bygger upp begrepp. Begreppsbildningen ser olika ut från individ till individ beroendes på vilka erfarenheter vi har. Som pedagog kan vi inte veta vilket begreppsinnehåll barnen har, utan vi får genom frågor försöka undersöka var vi ska börja introducera barnen i naturvetenskapens fenomen. Allt eftersom barnen skapar sig förståelse för olika begrepp breddar och fördjupar de sin kunskap. Vi som pedagoger kan hjälpa barnen genom att synliggöra naturvetenskapen i verksamheten (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).

Genom hur miljön är utformad i verksamheten visar det den institutionella dimensionen. Vi kunde se att projektets utveckling var beroendes på olika störande moment. Sofia uppmärksammade att eftersom inte cd spelaren stod på sin ordinarie plats så påverkades barnen, medan Margareta som utförde sitt projekt på den så kallade projekttiden inte uppmärksammade något störmoment. Jaagi uppfattade att barnen var trötta eftersom de redan hade haft samlingar under dagen och hon upplevde det som ett störmoment. Vi diskuterade också efter projektet, vad vi hade kunnat göra annorlunda och kom fram till att vi kunde utvecklat frågorna mer och funderat innan på om det var att kontrollera barnens kunskap eller skapa kunskap som var syftet med frågorna. Enligt Ahlrik (120203) så är det viktigt att tänka på hur vi ställer frågorna om vi frågar efter det vi vill veta. Det vi också var noga med var att inte på något sätt verka roade av de svar barnen gav, utan vi försökte att föra ett samtal med barnen för att undersöka deras förståelse och erfarenheter (Föreläsning, Ahlrik, 120203).

Vi har också diskuterat hur vi synliggjorde materia i projektet och vi kom fram till att molekyler sätts i rörelse vid ljud och molekyler består av materia. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte tillverka materia utan den finns där den finns. Materia kan uppträda i fast, flytande eller gasform så kallat aggregationstillstånd. (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi diskuterade även energi och kom fram till att när trumhinnan vibrerar skickar örats nerver elektriska signaler till hjärnan och vi hör då ljudet. Ljudvågorna bildar rörelseenergi som sedan omvandlas till elektrisk energi (Hämtat på nätet, 120402). Enligt Ahlrik (120207) så förbrukas inte energi utan den omvandlas. Energi mäts i joule och finns i olika former som till exempel rörelseenergi, lägesenergi, kemiskenergi, elenergi och kärnenergi. All energi slutar alltid i värmeenergi (Föreläsning, Ahlrik, 120207). Därefter diskuterade vi hur vi kunde synliggöra liv i vårt projekt. Liv kunde vi identifiera genom barnen som deltog i projektet och oss själva som pedagoger. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte förklara allt. Vad är liv? (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi avslutade med att försöka identifiera teknik i projektet. Vi anser att tekniken finns i de föremål vi valde att använda i projektet som cd spelaren, slangen, pappret till tratten, tejpen och tejphållaren. Enligt Dimenäs (120127) är teknik ett redskap för att göra världen lättare och den hjälper oss att erövra saker. Han menar också att finns inte människan kan vi inte identifiera teknik (Föreläsning, Dimenäs, 120127).

/Sofia, Margareta och Jaagi

Källa:

www.horselskadade.ifokus.se/articles/4d714517b9cb46222705a-orats-funktion-och-ljud (Hämtad, 120401)

www.wiki.du.se/Subjects/Ljud-_och_musikproduktion/Aktuella_kurser/Komplexa_Ljudsystem/Ordlista_för_rumsakustik/våglängd (Hämtad, 120401)

www.liber.se/market/grsk/spektrum/kap5lag.pdf (Hämtad, 120402).

Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée. (2008) Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Edita.

Besök på Balthazar

Nu har vi varit på Balthazar där vi blev väl mottagna. Vi fick en bra introduktion av Jeanette om deras verksamhet och hon talade även om vilka grupper som skulle komma denna dag. Det var en grupp från en förskola som hade temat rymden, och en grupp som hade temat upptäckare. Innan grupper kom fick vi på egen hand gå rund och bekanta oss med de olika aktiviteterna som fanns.

I de olika rummen kunde vi bland annat gå in i ljusrummet, där vi kunde undersöka hur en pendels rörelse ändrades när vi tog på ett par solglasögon där bara ett solglas fanns. Vi såg att pendeln roterade när vi hade på oss glasögonen istället för att den bara pendlade fram och tillbaka. Sen provade vi också plock och talga där det hängde tre påsar med samma tyngd i, där upptäckte vi att det är lättare med fler hjul som avlastar.

Därefter utforskade vi ett stort hjärta där vi hörde hjärtslag och man kunde även gå in i hjärtat. Det stod namn på de olika blodkärlen som för blod till och från hjärtat och det var genom dessa man kunde krypa in och ut. Vi tittade även på lite olika hjärtan där vi diskuterade vilket hjärta som hörde till vem, det var bland annat ett katthjärta, en vuxen mans hjärta och en tio årings hjärta. Det fanns även ett enormt stort som vi tror tillhör en blåval eftersom det fanns en fråga där de undrade hur ett stort hjärta en blåval har.

Vi fick nu avbryta vår egen rundvandring eftersom barngruppen anlände. Det var en barngrupp på sjutton barn som hade temat rymden de var mellan ca 1-6 år. En av Balthazars pedagoger tog emot barnen i rymddräkt och förklarade vad som skulle hända, sedan delade hon upp barnen i två gruppen. Den ena gruppen skulle tillverka egna rymdraketer och den andra fick gå på rymdpromenad. Vi fick förmånen att få följa med den gruppen som skulle göra rymdraketer.

Pedagogen Malin introducerade barnen till hur de skulle tillverka sin raket. Det fanns flera olika föremål till barnens förfogande. Raketen bestod av en kropp som var ett ihoprullat papper, en noskon också den tillverkad av papper och sedan styrfenor som tejpades fast på raketkroppen. Barnen fick sedan prova att skjuta iväg sin raket med hjälp av en slang som var ihop kopplad till en diskmedelflaska. Raketen sattes på slangen och barnen fick trampa på flaskan då blev det ett tryck som fick raketen att flyga iväg. Här var det viktigt att det var tätt i toppen annars åkte den inte iväg. Pedagogen förklarade för oss att principen är den samma som vid en riktig raketuppskjutning.

När barnen hade provat att skjuta sina raketer var det denna grupps tur att gå på rymdpromenad. Då kom pedagogen som var utklädd till astronaut och visade in oss i ett rum där det fanns en stjärnhimmel i taket. Där gick hon igenom vissa stjärnbilder och berättade sagor till dessa. Barnen får ligga på golvet och titta upp mot stjärnhimmeln. Barnen hade goda kunskaper, de berättade för pedagogen att vår galax heter vintergatan och att solen är vår närmaste stjärna.

Vi går vidare på vår rymdpromenad och vi kommer in i ett rum med alla planeter upphängda i taket, pedagogen frågar barnen om de vet vad planeterna heter. Barnen sjunger då planetsången som de kan. Barnen är duktiga och det märks att de har pratat om rymden och dess planeter på förskolan. Barnen vet till exempel att vissa planeter består av gas medan jorden och de planeterna som ligger närmast är hårda och man kan gå på dem. Hon visar också hur jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel. Pedagogen ökar spänningen när hon säger att hon vet att det bor rymdvarelser i rymden, hon visar vilken planet de bor på och det är jorden hon pekar på. Barnen får prova rymddräkter och får se sig själva på en tv skärm med bakgrunder där det ser ut att de är ute i rymden. Hon visar också att här inne finns olika skrotdelar från en Svensk rymdraket. Här avslutas rymdpromenaden och barnen får nu själva gå på upptäcktsfärd på Balthazar. Även vi avslutar vår upptäcktsfärd här på Balthazar. Vi anser att det var ett mycket givande besök och vi känner att vi tar med oss detta i vårt framtida yrkesutövande. Vi hoppas av vi får förmånen att återkomma med våra blivande barngrupper i framtiden.

/Jaagi, Sofia och Margareta

Vad är ljud?

Man kan säga att ljud är mekaniska vågor där ett svängande tryck överförs antingen genom ett material, vätska eller gas, existerande av frekvenser inom intervallet för mänsklig hörsel. Dessa mekaniska vågor som uppfattas som ljud kan färdas genom alla former av materia, gaser, vätskor, fasta ämnen och plasma. Materian som stöder ljudet kallas medium. Ljud kan däremot ej framställas utanför jordens atmosfär då det inte kan färdas i vakuum.

De ljud som transporteras via gaser, plasma och vätskor kallas longitudinella vågor, de kallas även för kompressionsvågor. När ljud färdas genom fast materia kan det både överföras dels genom de longitudinella vågor och mekaniska vågrörelser. När man ska mäta ljudet hastighet beror det på det medium som vågorna passerar, och är en grundläggande egenskap för materialet. Några exempel på ljudhastighet: I luft, vid 20 grader är hastigheten 343m/s och i färskvatten vid 20 grader är ljudets hastighet ungefär 1 482 m/s och i stål är hastigheten ungefär 5 960 m/s.

När man pratar om ljud är det inte bara den mekaniska vågrörelsen utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågorna transporterar relativt lite effekt. En person som talar sänder bara ut någon tusendels watt, då det inte är någon större ansträngning att tala verkar det rimligt. Våra öron hör frekvenser som ligger runt 20-20 000 Hertz. Ljud som har lägre frekvens än 20 Hz kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud. Trots av vi inte kan uppfatta infraljud med vår hörsel kan vi ändå uppleva dessa ljud som obehagliga.

Ljudvågor fångas upp av ytterörat och genom den yttre hörselgången och vågorna leds in mot trumhinnan som då sätts i vibration. Vibrationerna överförs med hjälp av hammaren, städet och stigbygeln till det ovala fönstret som sitter i ena ändan på hörselsnäckan som består av en snäckformad tunnel som är delad i två kanaler av ett par membran, basalmembran som det sitter sinneshår på och vestilbularmembranet. Hörselsnäckan avslutas med runda fönstret. Detta runda fönster är även det ett elastiskt membran. När då vätskan i hörselsnäckan via ovala fönstret sätts i svängning uppstår vågmönster i vätskan som deformerar basilarmembranet. Deformationen som ger information om den inkommande signalens frekvens och amplitud, registreras av sinneshår som i sin tur skickar signalen vidare till hörselcentrum i hjärnan via hörselnerver.

Amplitud

Amplituden (ljudstyrkan) mäter man i decibel, den har en skala som den följer som kallas logaritmisk skala. Decibel används för att ange ett förhållande till ett referensvärde. Det innebär att en ökning med 10 dB fördubblar den upplevda ljudstyrkan. Dynamik kallar man skillnaden mellan den svagaste och det starkaste ljudet, örat har en mycket stor dynamik.

Exempel hur en låg amplitud kan se ut, en låg ljudstyrka ger ett svagt ljud som till exempel en viskning.

Exempel på hög amplitud, den ger en hög ljudstyrka och vi registrerar ett starkt ljud, till exempel ett jetplan.

Tonhöjd

När man försöker pratar med en extrem mörk röst, det man gör då är att man sänker tonhöjden. Om man istället försöker prata med ljusare röst så höjer man istället tonhöjden. Ett ljuds tonhöjd kallar man för frekvens och är de antal svängningar som ett ljud gör per sekund. Dessa svängningar mäts i Hertz (Hz) en svängning i sekunden är detsamma som 1Hz. En basaktig ton är lika med en låg frekvens och en hög frekvens ger en diskantaktig ton. En lägre tonhöjd gör att avståndet mellan våglängderna blir längre, medans höjden för frekvensen är konstant.  Våra öron hör frekvenser mellan 20-20 000 Hz, detta kan dock variera från person till person samtidigt som den kan försämras vid hög ålder.

Lång våglängd ger låg tonhöjd och vi registrerar ett basljud (exempelvis en mansröst).

Kort våglängd ger hög tonhöjd och vi registrerar ett diskantljud (exempelvis en kvinnoröst).

Amplituden ”mäts” på höjden, medans tonhöjden/frekvensen mäts på längden.

/ Jaagi, Sofia,Margareta

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud

Källa: http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx

• "utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,"
• "utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkelt teknik fungerar",
• "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap."

En dag när jag observerade tekniken på förskolan stod tre ett-åringar och byggde torn med olika plastmuggar, plastfat och klossar på ett leksaksbord. Barnen utforskade och testade på olika sätt hur de kunde bygga och använda materialet för att tornet skulle bli så stabilt som möjligt. Mitt under denna observation kom en pojke på 2,5 år och slog till tornet så att det rasade och alla muggar och tallrikar ramlade ner på golvet. Barnen som byggde med detta blev arga och puttade bort pojken, sedan började de åter bygga upp tornet.

Vid en annan observation satt jag och lekte med en pojke på 3 år. Han satt och studerade några gamla saftdunkar som står i en hylla mitt i stora rummet. Dessa saftdunkar är fyllda med sand, bomull, kaplasstavar och vatten. Pojken kom fram till mig med en dunk i taget och ville att jag skulle känna på dem. Han kom först fram med dunken som var fylld med vatten: "Fröken, den är tung!", sa han. "Känn!" Likadant gjorde han med de resterande dunkarna. Dunken med bomull kunde pojken bära över huvudet för "Den här är jättelätt!" som han sa. Sen försökte han gissa vad dunkarna innehöll.
I stora rummet finns även två gamla, trasiga tangetbord som barnen får trycka och slå på. Det finns också en liten låda med magneter av olika slag. Detta tycker barnen är mycket roligt eftersom de olika sakerna kan fastna på till exempel kylskåpet eller på de andra sakerna som finns i lådan.

Andra saker som finns och som används flitigt på min VFU-förskola är en CD-spelare. I den tycker barnen om att spela mycket barnsånger, så som rörelsesånger, Bamse, Pippi Långstrump etc. Det finns mycket lego och klossar att bygga med. Dessa saker finns i lekrummet. Klossarna och legot finns i barnens nivå så att de kan plocka och leka med när de själva vill. CD-spelaren står höra upp på en hylla, där pedagogerna sköter byte av CD-skiva etc.

I målarrummet finns det många gamla kataloger av olika slag. Dessa kataloger får de äldre barnen (2,5-3 år) använda till att klippa och rita i. Det finns även mycket vattenfärg, tuschpennor, färgpennor och ritpapper som barnen får använda. Det finns material som gamla toalettpappersrullar, gamla pinnar etc. att pyssla med.

Referens:
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Edita

//Sophia Ranta

Skogsproduktion med tanke på miljö

Enligt min referens Sveaskog, så anser de att de har en god balans mellan produktion och miljö. Vilket de menar är av stor vikt. Sveaskog anser att det är angeläget att ha en jämvikt mellan produktion och miljö, vilket jag kommer återanknyta till under nästa rubrik. De står för att återväxten av skog är angeläget, därför ser de till att sköta skogen så gott det går.  De är även öppna för nya användningsområden där skog kan användas, och då inte bara det bästa virket utan till exempel även spillvirke. De menar att det i sin tur ger ett bättre samhälle med bättre tillväxt och mer arbete.

• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/sv/skogsbruk-och-miljo/naturvard/ [hämtad 2012-04-29]
• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/sv/skogsbruk-och-miljo/skotsel-och-produktion/[hämtad 2012-04-29]

Miljöhänsyn

Att skogen är viktig är inte en nyhet för den allmänbildade. Den har stor betydelse för vårt klimat. Skogen har en central roll i fotosyntesen då den både tar upp koldioxid och avger det, en del av koldioxiden stannar kvar i trädens cellulosa. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund har skogens skötsel förbättrats den senaste tiden, så att skogen tar upp mer koldioxid än vad den avger. Om ett träd däremot huggs ned så avger trädet koldioxid då fotosyntesen inte längre är i funktion, i och med detta är det som jag tidigare nämnt från Sveaskogs referens, viktigt att plantera nya växter som tar upp koldioxiden som de fallna träden avgett.

• Lantbrukarnas riksförbund - http://www.lrf.se/Miljo/Skog/ [hämtad 2012-04-29].

Vanliga träd


            Gran                                   Tall                                    Björk

Enligt Sveaskog, som är landets ledande skogsföretag, är tall och gran det vanligaste trädslaget i norra delarna av landet samt att björk och andra lövträd är mer vanligt i de södra delarna. Enligt Wikipedia, som man oftast ska ta med en nypa salt vad gäller information, är det dock  precis som Sveaskog har nämnt ovan, att granen är det vanligast trädet. Därefter kommer tall och på tredjeplats kommer det första lövträdet björk.

• Sveaskog - http://www.sveaskog.se/jakt-fiske-och-friluftsliv/ut-i-skogen/vara-vanligaste-trad/ [hämtad 2012-04-27]
• Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vanligaste_tr%C3%A4den_i_Sverige [hämtad 2012-04-29]
• Den virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/pinus/pinusyl.html [hämtad 2012-04-29]

Lundvegetation och Lundväxter

När jag söker på dessa två ord ovan på google.com så finner jag flera exempel på växter som trivs i denna typ av vegetation. Ormbunkar, lövträd, hassel, hagtorn, nunneört, gräs, häxört, trolldruva, vit- och blåsippa, violer med flera stöter jag på. Kännbart för dessa växter är att de flesta är i blom tidig vår till mitten av sommaren.

• Bilder ur Nordens Flora - http://runeberg.org/nordflor/186.html [hämtad 2012-04-24]
• Virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/di/papavera/coryd/welcome.html [hämtad 2012-04-29]

I Falköpings kommun finner jag naturreservatet Kleva Klintar (Klint = berg med branta väggar*) som man kan hitta i sluttningen av Mösseberg. Detta område kallas för kalkstensområde, och är till största delen alvarvegetation samt ett kärr och en mindre del lundvegetation. Här finns ormbunkar och mossor av olika slag.

• Falköpingskommun - http://www.falkoping.se/byggabomiljo/naturvard/naturreservat/klevaklintar.4.7865cfaf121d36819ec80003223.html [hämtad den 24 april 2012]
• * Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Klint [hämtad 2012-04-29]
• Naturvårdsverket - http://www.naturvardsverket.se/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/978-91-620-6444-0/[hämtad den 24 april 2012]

Getaryggen fann jag på Skövde kommuns hemsida, den är en ås med ädellövskog (ädellövskog innehåller träd som är dyra att sköta och är kräsen på sin omgivning*). Exempel på ädellövträd är alm, bok och ask. Här finns även lundväxter så som trolldruva, hassel och hagtornsbuskar. Denna ås befinner sig mellan Skövde Golfbana och Heneskolan.

• Skövde Kommun - http://www.skovde.se/Sport--Fritid/Natur/Naturguide/Sydbillingen/4-Getaryggen/ [hämtad den 24 april 2012]
• *Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84dell%C3%B6vtr%C3%A4d [hämtad 2012-04-29]

Bockaskedeåsen - Björnabacken

I Skara kommun kan man finna Lundvegetation Bockaskedeåsen. Denna ås formades under istidens smältning. Området är mestadels betesmark för nötkreatur men även lundvegetation kan man finna i området enligt Skara kommuns hemsida.

• Skara kommun - http://www.vastsverige.com/sv/skara/products/42728/Vallebygden-sex-olika-naturreservat/ [hämtad den 24 april 2012]

För mig personligen är en lund en tätvuxen skogsdunge med fina blommor och skön grönska. Men tyvärr fann jag inte någon direkt referens till detta påstående. Men ändå så finner jag, med den nämnda informationen ovan, att lundvegetation är otroligt vackert, precis så där när Sverige är som vackrast!

 //Josefin Lundblad

Det blev kanske svårt att läsa i och med att mina referenser står efter varje rubrik. Men eftersom jag använt mig av en hel del sidor på nätet valde jag att redovisa efter varje rubrik för att den som vill läsa mer om det jag snuddat vid, tydligt ska finna rätt länk. Tyvärr fann jag heller inte någon länk som kunde ge mig svar på fler frågor än en, därför denna mängd av referenser. DS!

Rullstensås.
Rullstensåsar bildades då inlandsisen smälte och vatten strömmade över, under och mellan isen. Den tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i tunnlar mellan isen och marken. Stenarna slipades mot varandra i vattnet. Då strömhastigheten minskade sjönk de stora stenarna till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare stenar som slipats kunde sättas ovanpå och vid sidan av de större stenarna. Detta bidrar till att de olika lagren i rullstensåsen innehåller grövre material ju längre ned man kommer i den. Rullstensåsar är olika breda och höjd utefter sin sträckning. Detta beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Rullstensåsar finns i vår närhet i Falbyggdenområdet.

Referenser:
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?guid=4e183787-7703-4944-91a1-778ae7b89ada
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=0CC8QFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.his.se%2FPageFiles%2F3191%2FRullstens%25C3%25A5sar%2520rapport_sanna_rickard.doc&ei=IeKgT6KPD4zY4QSZs-HWCA&usg=AFQjCNHrnD1dXIDE6v_udbEfMHad06GBWg

Tappning Baltiska issjön.
För cirka 18,000 år sedan började den senaste inlandsisen smälta. Detta smältvatten bildade slutligen Baltiska issjön, som från början hade ett utlopp i Öresund. Då landhöjningen var ojämn i norr och söder fylldes Baltiska issjön ut till bland annat Polen, Danmark och Tyskland. Vid ett tillfälle sjönk vattennivån i issjön vilket tydde på att issjön fått ett nytt utlopp. I samband med denna sänkning av Baltiska Issjöns yta bildas för första gången en landförbindelse i söder mellan Sverige och kontinenten, något som måste ha underlättat invandringen av växter, djur och människor. När stora sötvattenmängder sötade ut Nordatlantens vatten stördes cirkulationen kraftigt, vilket medförde ett kyligare klimat (yngre Dryastiden). Detta gjorde att isen blev kraftigare igen vid utloppet vid Billingen. I slutet av den kalla Yngre Dryastiden började inlandsisen åter igen att smälta mer än den växte till, och fronten retirerade norrut. Detta gjorde att Baltiska Issjön fick ett abrupt slut då isfronten ännu en gång lämnade norra spetsen av berget Billingen och förbindelsen mellan Östersjösänkan och Västerhavet åter öppnades. Baltiska Issjön tappades mycket hastigt, ca ett år, på ca 10 000 kubikkilometer vatten och dess yta sänktes med 25 m. Baltiska issjön är föregångare till dagens Östersjön.

Referenser:

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria

/ Sandra Pettersson

Jag tog på mig mina ”teknikglasögon” och såg att det på min VFU-förskola (3-6 åringar) är mycket teknik i barnens vardag. Mycket som barnen själva använder sig utav och teknik som de ser pedagogerna använda sig utav.

Läroplanen för förskolan (2010, s.10) menar att förskolan ska sträva efter att varje barn:

· ”utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”

samt

· ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”

För tillfället är det mycket lek med agent-saker. De ska ha namnlappar med sina namn på, men hur ska de kunna göra dem? Klippa ut med en sax för att sedan fundera över hur namnlappen ska sitta fast? De kommer fram till att tejp är bäst och tejpar fast skyltar här och var på kroppen.

I målarrummet funderade ett par flickor häromdagen på hur de kunde göra en lila färg utav vattenfärgerna. De kom fram till att blå och röd blir lila. Sen blev den vita färgen tillsammans med den röda rosa. Helt plötsligt blev den gula färgen som målats på pappret grönt när det målades blått på.

Pedagogerna har dessutom namnskyltar som barnen funderar över hur de sitter fast, magnet, och undersöker detta. De vill gärna försöka själva hur det fungerar och gör detta. Magnetkonstruktion finns även i målarrummet där lappar med bokstäver och namn finns satta på väggen.

Lego och bygga med klossar är något som barnen alltid håller på med på förskolan. Vare sig det är bygga slott eller bygga ett rymdskepp. Det finns mycket material att tillgå för att använda sig utav teknik i den formen. Byggrummet och legohörnan är alltid fulla med barn som kan sitta där inne i timmar.

Det finns även en teknikhörna där barnen kan sitta och skruva och pilla på trasiga cd-spelare, tangentbord med mera. Cd-spelaren används utav barnen i dockvrån då de sjunger och dansar med i Melodifestivallåtarna.

Datorn och dess funktioner används då de skriver och målar på den. Det finns spel för förskolebarn på den men mestadels används ett program där man använder sig utav olika funktioner att måla. Pedagogerna på förskolan använder sig utav datorn dagligen i sitt arbete. Dessutom används datorn tillsammans med barnen till olika aktiviteter och uppgifter. Google används för att kolla på bilder och ta reda på fakta om något barn funderar på något speciellt. Digitalkameran och den digitala fotoramen är alltid framme och pedagogerna tar kort och visar barnen och föräldrarna dem via fotoramen.

De har även olika spel och pussel på förskolan som kräver viss teknik. Bland annat pusselbollar som ska sättas samman på ett visst sätt och som sedan kan rulla. Det finns ett pyssel där man spikar fast små bitar i olika mönster.

Referenser:

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

/Sandra Pettersson

Teknik i almänhet

Som föreläsarna har påpekat, är det ibland svårt att veta vad som skiljer naturvetenskap och teknik åt. I flera sammanhang kan man härleda naturvetenskapens fenomen till ett skapande av en sorts teknik. Till exempel, Tyngdlagen är ett naturvetenskaps fenomen och används många gånger i skapandet av teknik för att utföra något. Hur definieras då ordet teknik i litteraturen? i boken Teknik i skolan finns ett kapitel om teknik i hushållet, där författarna refererar till vad folk i allmänhet förknippar till teknik. De menar att människor kopplar teknik till motorer, kugghjul, tänger med mera, men inte till vävstol, visp och andra mer vardagliga maskiner eller verktyg. Vidare menar författaren Ginner att Allgurén (s.15) anser att en av de första teknikerna som människan genomförde var bearbetandet av ull, då kan man fråga sig; är det textilslöjd eller teknik? en kombination av de båda har jag förstått att författaren vill komma fram till. Det finns så oerhört mycket teknik, så teknik som enskilt ämne innefattar så många delar av de andra ämnen som också finns i skolan.


Teknik på förskolan

Styrdokumentet för förskolan poängterar specifikt om teknik som följande:
           

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
                                                                                           ( Lpfö 98 rev. 2010 s.12)

Som jag tidigare skrev i detta inlägg, finns det så mycket mer att härleda och anknyta till teknik som vi kanske inte i första anseendet anser är teknik. Men att veta hur min egen kropp fungerar, kunna röra sig och veta hur mycket kraft jag behöver använda för att sparka iväg en boll, är också en typ av teknik. För detta finns det också punkter som är framtagna i Lpfö 98 rev 2010. Denna typ av teknik kanske är mer aktuell för de barn som går första åren på förskolan. Hur gör jag för att gå? hur gör jag för att få in mat i min mun? och så vidare...

Min VFU förskola

först vill jag förklara situationen på min förskola. Det är en avdelning, som tidigare var två stycken, med andra ord är det fler barn (34 st) och även fler vuxna (8st, dock alla ej 100%). Detta år har situationen varit något udda för alla inblandade. De har haft många barn som gått upp till förskoleklassen och därmed har de fått fylla på med fler riktigt små barn. Inskolningarna har avlöst varandra sedan jag började i september 2011. Det har varit svårt för pedagogerna att komma till verksamhetens vardagliga struktur, men det har fungerat bra ändå. Med detta sagt vill jag då poängtera att vikten för denna avdelning är att barnen skall finna trygghet, lugn miljö och att de får utveckla sitt språk och sin kropp. Teknik som en uttalad riktlinje är inte framtagen för denna avdelning ännu, men som åskådare finner jag flera exempel där teknik blir tydlig.

- Barnen får använda sig av olika utklädnings utstyrslar, även för de alra minsta barnen är det väldigt populärt att ta på sig stövlar. Det är härligt att se ett barn som knappt kan gå, ändå har funnit tekniken för att ta på sig ett par stövlar. Varför klarar ett barn av att ta på sig i denna miljö men inte när barnet ska gå ut och behöver klä på sig? miljön där dessa utstyrslar finns, är en lekhall där flera barn kan vara samtidigt. Barnen blir inspirerade av varandra att göra olika saker, även om de inte leker tillsammans så ingår de i detta sociala sammanhang där ett barn som kanske är ett halvår äldre ger barnet som är mindre lite verktyg för att lyckas. Samtidigt är tiden i denna lekhall för att ta på sig, inte lika begränsad. Det får ta tid att ta på sig, ingen vuxen som skyndar på dem eller gör dem "björntjänster".

- Även dessa små barn som är 1-2 år´får mycket ut utav lego/duplo. De kan sätta legobitarna på varandra och göra höga torn. De har kanske ingen idé om vad det ska bli, men de har en idé om att de vill sammanfoga klossarna till något.

- Det finns mängder med teknikföremål så som kamera, bilnycklar med både knappar och utan knappar, tv-kontroller med mera. De går runt och pratar i telefonerna och knäpper bilder med kameran. Nycklarna försöker de stoppa i både dörrarnas låskolv och andra hål som kan vara tillräckligt stora för nycklarna att gå in i. De pillar och undersöker med nycklarna, men ibland kan det vara nog så kul att bara skramla på dem och få fram ett ljud.

- Självklart finns det andra vardagliga facilitetter som tvålpump, pappershandukshållare, vattenkranar, tvätta händerna, dörrhandtag och mycket mer som barnen stöter på utan att kanske fundera över hur de ska göra, de "bara" gör.

Flera av dessa punkter återkommer i boken teknik i skolan, användandet av maskiner, redskap och verktyg. människans metoder att behärska naturen, metoder att behärska den fysiska miljön, tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. Med andra ord menar Ginner att Teknik är allt människan sätter mellan sig själv och sin omgivningför att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (s. 22). Dessa ord givna av författaren Thomas Ginner till boken Teknik i skolan, är väl förklarat till det som jag tidigare har förklarat att jag funnit på min VFU-plats. Man tänker inte på att man använder teknik men man gör det ändå. Det som inte görs på förskolan här, är att de inte använder begreppet teknik inför barnen. Men detta finner jag inte till något negativit, då barnen är i sin första process till att förstå och uppfatta språket och hur man använder det samt sin kropp och alla dens funktioner. De avdelningarna som finns för de äldre barnen på samma förskola, har ett rum där de har döpt till teknikrummet. Där finns overheadapparat, kameror som fungerar, wii - spel för stora rörelser med mera. Där har de riktat in sig mer på apparater och digitala apparaturer för att det har varit det som barnen har fastnat för att pyssla med själva. Men de har även andra samlingar och experiment som de gör en gång i veckan, tyvärr har jag ännnu inte haft möjligheten att närvara vid en av dessa samlingar men hoppas komma dit nu när vi inte har så mycket schemalagt.

// Josefin Lundblad

Referenser

Ginner,T & Mattsson,M. (1996).Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita