Naturvetenskap och teknik i förskolan

Jämförande analys av vårt projekt, ljud

Enligt läroplanen (2010”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,”(Skolverket, 2010, sid 10). ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,”(Skolverket, 2010, sid 10)

 

Vi började med att presentera vårt projekt för våra handledare. Vi förklarade vilket ämnesområde vi valt att utforska. Vi introducerade dem i vad vi skulle göra och handledarna fick ge oss förslag på vilka barn vi skulle välja. Vi kom fram till att det kunde vara intressant att välja barn i olika åldrar. Jaagi som är på en avdelning med barn mellan tre till fem år valde femåringarna medan Margareta och Sofia som är på småbarnsavdelningar valde barn mellan 2,5 till 3,5 år. Syfte vi hade med det var att undersöka hur barnens förståelse hade utvecklats från 2,5 år till fem år.

 

Vi uppfattade att ingen av barnen på våra respektive förskolor hade någon förförståelse för ytterörats funktion och hur vi hör ljud, som är de olika fenomen vi valt att avgränsa oss till. Innan projektet utfördes hade vi fördjupat vår kunskap, genom att undersöka vilken funktion ytterörat har. Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Ett av syftena vi hade var att undersöka ytterörats funktion. Ytterörat är format som en tratt för att vi ska kunna avgöra var ljudet kommer ifrån och det trattformade ytterörat förstärker även ljudet. Vi har öronvax som kommer från hudkörtlar i hörselgången. Öronvaxet har en bakteriedödande effekt för att skydda örat. I slutet av hörselgången finns trumhinnan som även den är trattformad. Vi hade också fördjupat vår kunskap om ljudvågor, som också var ett fenomen vi ville undersöka. Hur ljud rör sig i luften? Våglängd är den stäcka det tar för en ljudvåg att svänga en cykel. Lägre frekvens innebär att våglängden blir längre. Ljudets hastighet varierar i luften beroendes på temperatur. Ljudet färdas snabbare i till exempel vatten och stål än i luft. Ljudet färdas olika snabbt beroendes på molekylsammansättningar som täthet och elasticitet.

 

Vi kunde alla tre se ett intresse hos barnen för de olika momenten i projektet. Vi uppmärksammade att alla barnen tyckte det var mest intressant att använda slangen, att lyssna och prata i den. Här såg vi den interpersonella dimensionen, genom att barnen samspelade med varandra. Vi såg också att barnen var mycket kreativa med vad vi kunde använda papperstratten till, förutom att lyssna i. Vi lät alla barnen få använda sin kreativitet, några barn använde tratten till att titta i och några använde den till att tuta i. Vi lät barnen hålla på en stund, sedan förde vi dem vidare till det som vi hade planerat. Vi ansåg att det var viktigt att barnen upplevde det lekfulla i projektet och att vi är medvetna om att vi ska utgå från leken när vi utför olika projekt i verksamheten. Vi kände alla att vi hade nått fram till vårt syfte genom att vi hade skapat en förståelse hos barnen om vad vi hör med. Vi kände att vi på olika sätt ändå nått fram med vårt budskap och påbörjat en begreppsbildning tillsammans med barnen. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) är det viktigt att det är en stimulerande miljö och att det finns material som lockar till att utforska naturvetenskapen i barnens vardag. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) skriver vidare att begrepp byggs upp genom att barnen använder sina olika sinnen som hörsel, smak, lukt, känsel också sådant barnen berörs av känslomässigt bygger upp begrepp. Begreppsbildningen ser olika ut från individ till individ beroendes på vilka erfarenheter vi har. Som pedagog kan vi inte veta vilket begreppsinnehåll barnen har, utan vi får genom frågor försöka undersöka var vi ska börja introducera barnen i naturvetenskapens fenomen. Allt eftersom barnen skapar sig förståelse för olika begrepp breddar och fördjupar de sin kunskap. Vi som pedagoger kan hjälpa barnen genom att synliggöra naturvetenskapen i verksamheten (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).

 

Genom hur miljön är utformad i verksamheten visar det den institutionella dimensionen. Vi kunde se att projektets utveckling var beroendes på olika störande moment. Sofia uppmärksammade att eftersom inte cd spelaren stod på sin ordinarie plats så påverkades barnen, medan Margareta som utförde sitt projekt på den så kallade projekttiden inte uppmärksammade något störmoment. Jaagi uppfattade att barnen var trötta eftersom de redan hade haft samlingar under dagen och hon upplevde det som ett störmoment. Vi diskuterade också efter projektet, vad vi hade kunnat göra annorlunda och kom fram till att vi kunde utvecklat frågorna mer och funderat innan på om det var att kontrollera barnens kunskap eller skapa kunskap som var syftet med frågorna. Enligt Ahlrik (120203) så är det viktigt att tänka på hur vi ställer frågorna om vi frågar efter det vi vill veta. Det vi också var noga med var att inte på något sätt verka roade av de svar barnen gav, utan vi försökte att föra ett samtal med barnen för att undersöka deras förståelse och erfarenheter (Föreläsning, Ahlrik, 120203).

 

Vi har också diskuterat hur vi synliggjorde materia i projektet och vi kom fram till att molekyler sätts i rörelse vid ljud och molekyler består av materia. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte tillverka materia utan den finns där den finns. Materia kan uppträda i fast, flytande eller gasform så kallat aggregationstillstånd. (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi diskuterade även energi och kom fram till att när trumhinnan vibrerar skickar örats nerver elektriska signaler till hjärnan och vi hör då ljudet. Ljudvågorna bildar rörelseenergi som sedan omvandlas till elektrisk energi (Hämtat på nätet, 120402). Enligt Ahlrik (120207) så förbrukas inte energi utan den omvandlas. Energi mäts i joule och finns i olika former som till exempel rörelseenergi, lägesenergi, kemiskenergi, elenergi och kärnenergi. All energi slutar alltid i värmeenergi (Föreläsning, Ahlrik, 120207). Därefter diskuterade vi hur vi kunde synliggöra liv i vårt projekt. Liv kunde vi identifiera genom barnen som deltog i projektet och oss själva som pedagoger. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte förklara allt. Vad är liv? (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi avslutade med att försöka identifiera teknik i projektet. Vi anser att tekniken finns i de föremål vi valde att använda i projektet som cd spelaren, slangen, pappret till tratten, tejpen och tejphållaren. Enligt Dimenäs (120127) är teknik ett redskap för att göra världen lättare och den hjälper oss att erövra saker. Han menar också att finns inte människan kan vi inte identifiera teknik (Föreläsning, Dimenäs, 120127).

 

/Sofia, Margareta och Jaagi

 

 

 

Källa:

www.horselskadade.ifokus.se/articles/4d714517b9cb46222705a-orats-funktion-och-ljud (Hämtad, 120401)

 

www.wiki.du.se/Subjects/Ljud-_och_musikproduktion/Aktuella_kurser/Komplexa_Ljudsystem/Ordlista_för_rumsakustik/våglängd (Hämtad, 120401)

 

www.liber.se/market/grsk/spektrum/kap5lag.pdf (Hämtad, 120402).

 

Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée. (2008) Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

 

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Edita.