Fleer 3 februari
Styrkan i denna artikel ligger i att den har ett sociokulturelltperspektiv. Det sociokulturella perspektivet fokuserar på samspel mellan barn. vi anser att det sociokulturella perspektivet är ett postivt sätt att se på barns lärnade, men det kunde vara intressant och se en jämförelse med andra perspektiv som tillexempel behaviorismen och mer om konstruktivismen.
Vygotskij hävdar att de vardagliga begreppen lägger grunden för inlärning av de vetenskapliga begreppen. istället för att bara diskutera om att en tjöja gör mig varm så kan man utveckla det till att samtala om isolering och dess funktioner.
Vi ska utgå från leken för att göra lärnadet mer intressant, spännande och skapa större förtrogenhet inom naturvetenskap och teknik.
Vi förtstår resultat av att lekens betydelse har stor vikt för lärnadet. Mycket av det naturvetenskapliga och tekniska "undervisningen" behöver vara lärarlett för att vägleda barnen för att det ska uppstå frågor. Men det är fortfarande av stor vikt att den lustfyllda leken kvarstår så att inte läraren endast föreläser om det valda ämnet.
utveckla förskolans verksamhet utifrån de resultat som presenteras i artikeln! insperande och tydlig miljö i förskolan, där de kan exprimentera själva, men att vi som pedagoger använder oss av begrepp för att förklara och problematisera för barnen.
seminarium 2. 27/1
Vägar till naturvetenskapens värld
-
Var i din verksamhet på förskolan kan barnet komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp?
bakterier och hygien, var rädd om naturen och det de har så som leksaker. odlar. hur påverkar vi miljön med vårt handlande? återvinning. byggkonstruktioner. -
Jämför metaforer och modelltänkande från Helldén, med det antropomorfistiska sättet att uttrycka sig hämtat från Thulin. Fördelar /nackdelar? de tär väl lättare att lära barn om man förmänskligar saker som till exempel djur. fördelar är att det kan fånga barnens uppmärksamhet och intresse. nackdelar som finns kan vara att fokus ligger mer för barnen i hur djuret är förmänskligat än det som de faktiskt pratar om.
* hur viktiga är barns erfarenheter i lärandet?
ja, det är viktigt. att återkomma och se tillbaka varför det är som det ät. barnet i boken relaterar till tidigare erfarenheter och då kan det bli lättare att till sig och det är bra för oss pedagoger att vi kan spinna på det ded redan kan. "lärandet går som lättast när kunskapen är efterfrågat" s.143.
* hur ska man som pedagog veta att man lägger det på rätt nivå för barnet när man ska förklara? vad är mest relevant för barnen att kunna? vad är det viktgaste att få med sig för framtiden? hur ska vi göra för att hålla motivationen vid liv? vad är vatten egentligen? s.35
vart ska man börja för att förklara? atomer känns överkurs för barn i förskolan. rätt nivå? vi kan bryta ned det till en mindre skala. grundläggande kunskap, vad är det? vad är vatten? börja kanske med att det är en resurs som vi har gratis! vi kan använda det till mycket och berätta var det finns. vad det är för bestånds delar känns irrelevant just nu! men visa vikten av att ta hand om det vi har i naturen och vara rädd om den.
* hur påverkas de barn som inte får med sig detta från förskolan, som tex går hos dagmamma eller "bara" är hemma?
har de funderat över vad vatten är? blir det samma tankar som ett barn i förskolan? självklart beror det på hur den vuxna är med barnet, men troligtvis uppkommer intresse oftare i möten med andra barn och pedagoger.
*är det bättre att kunna lite om mycket eller mycket om lite, eftersom naturkunskap är ett så stort ämne?
alla tänker vi olika. vi tycker att olika saker är viktiga, vi är formade av hur våra liv har sett ut. vad vi har haft för lärare och föräldrar som påverkat oss under våra liv. beroende vad som finns i vår omgivning kan intresse öka för en viss sorts kunskap. det som är viktigt att veta för mig som skövdebo är kanske inte viktigt att veta för en boende i Paris.
*varför är det viktigt att barn och lärare pratar samma språk? (inom naturvetenskap, begrepp osv) s.28
för ett barn kan en blomma vara något vackert att smycka med, och för oss är det viktigt att se det så som barn ser det. men hur mycket ska vi utveckla deras tanke om att blomma är något mer som är vackert?
Seminarium 1 (20/1)
Vi har under seminarium 1 diskuterat ett antal frågor utifrån Thulins (2006) avhandling Vad händer med lärandets objekt?
Är det ett problem i förskolan att pedagogernas attityd och kunskap spelar stor roll för barnens lärande om naturen och miljöarbeten?
Det finns tre dominerande förhållningssätt att ta hand om barn, att utveckla barns personliga förmågor och att lära barn. Idag är det att lära barn som dominerar. Ska vi inte sträva efter att arbeta utifrån alla tre förhållningssätten för att få en så bra verksamhet som möjligt?
Är det mer vanligt i västvärlden med ett antropomorfistiskt tänkande än i övriga världen?
Vad innebär begreppet lärande?
Vad ingår i en lärares kompetens när det gäller undervisning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden?
vad är det som är viktigt att vi lärare kan för att vara "bra" lärare? sak kunskap eller förståelse?
Välkommen till vår nya blogg!
Vi som äger denna blogg heter:
Sophia Ranta
Sofia Harju
Josefin Lunblad
Margaretha Tiverman
Janlavtsogzol Dashbal (Jaggi)
Sandra Pettersson
Vi studerar till förskollärare på högskolan i Skövde och ska under våren 2012 läsa kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan. Under kursens gång kommer vi att vara aktiva på denna blogg med våra seminarietankar och vårt arbete.
//Basgruppfemman
