Naturvetenskap och teknik i förskolan

Exkursion 1

Den 8/5 var vi på exkursion, vi besökte bland annat Getaryggen som är en ås som är nästan 1 km lång och höjer sig 10-15 m över omgivande terräng. På Getaryggen finns det ädellövskog och det finns även en och annan ek och bok. På vår promenad såg vi Lindträd, Hassel, Lönn, Ek, Bok, Alm och Björkträd. Växten Skogsbingel fanns det gott om och den pryder även vår hundralapp. Vi såg många olika växter bland annat Vitsippa, Svalört, Getrams och Gullviva. Vi fick flera olika uppdrag på vår "vandring" på Getaryggen; hitta en hona och en hane av Skogsbingeln, finna växter som vi kan äta (harsyra, maskros, nypon, nässlor), se om vi kunde luska ut vilket träd som INTE fanns på Getaryggen (vilket vi senare fick reda på var Klibbal).

Efter vår vandring på Getaryggen fick vi bege oss ner till stenbrottet där Manne väntade på oss, här fick vi bland annat en lektion i olika bergarter. Efter denna genomgång visade han på ett mycket pedagogiskt och enkelt sätt jordens viktigaste händelser med hjälp av ett rep som symbolyserade jordensfödelse i ena änden och slutade med där vi är idag. Han visade på denna "tidsaxel" var det första livet tros ha uppkommit- encellig organism, och när däggdjuren uppmärksammats och så vidare! mycket bra verktyg för att använda på våra bliviande elever och barn i skolan.

Exkursion 2

Denna dag åkte vi buss till Garparörs naturreservat, härifrån skulle vi ta oss till Rånna hushålssällskap. En promenad på ca 1 mil. Den första etappen var genom en bokskog som vi alla i gruppen tyckte om, här hade vi i uppgift att mäta omfånget på några träd. Lite längre fram träffade vi på "Linné" som guidade oss lite i omgivningens flora. Nu väntade en enorm vandring uppåt berget, på Billingens topp väntade en fantastisk utsikt och även Johan fanns där. Här fick vi vila lite och ta oss en fika vilket vi alla behövde efter den jobbiga vandringen uppåt. Efter detta bar det iväg igen, det gick både uppför och nerför. Under promenaden träffade vi på Manne och fick göra några uppgifter innan färden gick vidare, vi fick bland annat kasta en frisbee och undersöka hur många olika växter det fanns under den där den landade, på denna plats fann vi tre olika arter. Nu blev vandringen lite lättare då vi fick gå det mesta på en grusväg. Efter en stund kom vi fram till en station där Anna-Stina hade en uppgift till oss. Vi skulle binda ihop några pinnar så det blev ett tält, en rolig och enkel uppgift vad gäller material och teknik som även fungerar för våra barn. Denna uppgift gick ganska fort och vi fortsatte vår vandring, denna gång gick det åter uppför. under promenaden fann vi till vår lycka ramslök som vi plockade med oss lite av för att sedan använda hemma i våra kök. underbar lök att sätta smak till sallader och såser.

Efter en lång promenad uppför kom vi äntlig till ett mysigt ställe där vi åt vår lunch. Efter vår vila fortsatte vi en liten bit, och där hade vi nått vårt slutmål. Johan och Manne var på plats och här fick vi i uppgift att en och en sitta ner en stund och bara vara. Även här fick vi i uppgift att kasta en frisbee och undersöka arter under den, på denna plats fann vi sex stycken olika. alltså kan vi generalisera att denna plats var mer artberikad. På denna plats tillbringade vi en längre stund då vi skulle invänta alla grupperna. När alla var samlade bar det iväg neråt mot Rånna där bussen skulle hämta upp oss och köra oss åter till skolan.

Det var en jobbig men otroligt vacker och intressant vandring vi gjorde.

Torsdagen den 10 Maj besökte vi i grupp 5 B Balthazar. vi började dagen med att forska själva varje station. flera av stationerna var nya för oss alla och vi undersökte dem tillsammans. en timme senare kom barngruppen som vi fick tillfälle att gå med. de började besöket med små experiment; flyter russin i kranvatten och/eller bubbelvatten? "Ballongflaska" som sköt luft, vi såg resultat på aluminiumfolie som hängde 3 meter ifrån. flaskan hade en botten av en påtejpad ballong. röret som snurrade och avgav ljud, barnen fick göra "konfetti" som röret sedan fick snurra ut genom röret. samt den sista övningen med kycklingen som leder ström, barnen fick hålla varandra i hand och peta på varandras näsor och se om stömmen ledde vid dessa tillfällen också. efter detta delade den stora gruppen in sig i tre små grupper så att en pedagog hade var sin grupp. Vi studenter valde att följa en grupp mest eftersom det var lättare än att vara med alla. dessa barn hade inte varit på Balthazar tidigare, och därför var det intressant hur barn som inte hade erfarenhet av så mycket experiment betedde sig. De var fascinerade och vågade prova det mesta men tog även till sig och hade tiden att engagera sig i varje station.





hjärtat finns att krypa in i de olika delarna. detta kan medföra att barnen har lättare att ta till sig hjärtats olika delar bland annat. vid denna station fanns även hjärtat i olika storlekar beroende på vilket djur eller vilken ålder en männsika har. man kunde även mäta blodtryck och se hur man låg till. hjärnan fanns också presenterad, där den visade vart i hjärnan som sinnena har sina centra. samt en hjärna som visar hur tung en hjärna faktiskt är på en normal stor människa, vilket fascinerade oss då vi trodde att den var mycket tyngre i verkligheten.







en stor station är vatten och såpa. denna station fängslade dessa barn mest av allt. man kunde cykla så att en dusch sattes igång samt ett löpband som gjorde att ett plastmoln regna. detta kan ses som att jag kan ge energi till något annat man måste inte alltid ha el till att få energi. såpan prövade barnens teknik tänkande, tillexempel som i bilden ovan där man ska få en stor bubbla om sig. den andra bilden ovan visar bubblor som ett barn gjorde med hjälp av svag lufttryck. en kommentar av ett barn som är 5 år " oh, titta! glitterbubblor". en annan station var att forsla vatten från ena sidan till en annan på en vägg med hjälp av kylskåpsmagnetformer. dessa gav direkt svar om deras placering av formerna var korrekta eller behövdes korrigeras.






ljusrummet inkluderade ljusreflektion av en discokula, sjärnhimmel m m. bilden ovan visar skuggspel som vi tyckte var en intressant sak att labborera med på en förskola. bara för att man håller i en form framförsig, kan den bli annorlunda i ett skuggspel tillsammans med andra former.

nytt för i vår är gruvan som var mycket spännande, då man fick "åka hissen lååååångt ned i gruvschaktet" och vara med om brytning av sten.

det som var mest intressant som student var att se att barnen inte var så facsinerade av elektronik prylar eller pysselverkstan, utan ville helst hålla på med experimenten. en av pedagogerna trodde att det kunde bero på att de har en pysselverkstad på deras förskola. vi såg verkligen hur roligt och hur trollbundna barnen var, men hade ändå många bra tankar och idéer om experimenten. de vågade även tro och fundera högt tillsammans med kamrater och pedagogerna varför det var som det var eller hur det kunde vara.

en person från balthazar menade att barn i england har mer leksaker av pedagogisk utformning, medan vi i sverige har mer slit och släng prylar som ofta är avsedda för endast ett göromål. därför är det intressant att en person som jobbar på balthazar har med sig leksaker från england som de kan använda sig av på science centrat.

Sophia, Sandra och Josefin

På min vfu-plats jobbar de med teknik varje dag men de har ingen speciell inriktning mot teknik. Barnen på avdelningen där jag har varit är mellan tre och fem år gamla. De är totalt 27 barn på avdelningen. Det är en väldigt stor grupp tycker jag. Pedagogerna måste därför oftast gruppera barnen för att kunna utföra sitt arbete. De jobbar med många delar inom till exempel matematik, språk, naturvetenskap, rytmik mm.

Pedagogerna använder hela tiden teknik i sitt arbete som till exempel telefoner, dator, overhead-maskin, laminator, kopieringsapparat, cd-spelare. De behöver kunna det för att genomföra verksamheten varje dag.

Här kommer några exempel på vad barnen gör:

Barnen bygger ibland med trä. Ge skapar bilar, båtar och målar med färger. Detta har mycket med teknik att göra

Barnen använder ofta LEGO och även andra konstuktionsleksaker. Bland annat är en leksak där man bygger med plastbitar med magneter populär.

Barnen skapar även med textil. Här använder de nål, tråd och sax i sitt skapande.

Barnen lär sig mycket om mycket om naturvetenskap och ännu mer om teknik på min VFU-plats.

/Jaagi

Jämförande analys av vårt projekt, ljud

Enligt läroplanen (2010”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,”(Skolverket, 2010, sid 10). ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,”(Skolverket, 2010, sid 10)

Vi började med att presentera vårt projekt för våra handledare. Vi förklarade vilket ämnesområde vi valt att utforska. Vi introducerade dem i vad vi skulle göra och handledarna fick ge oss förslag på vilka barn vi skulle välja. Vi kom fram till att det kunde vara intressant att välja barn i olika åldrar. Jaagi som är på en avdelning med barn mellan tre till fem år valde femåringarna medan Margareta och Sofia som är på småbarnsavdelningar valde barn mellan 2,5 till 3,5 år. Syfte vi hade med det var att undersöka hur barnens förståelse hade utvecklats från 2,5 år till fem år.

Vi uppfattade att ingen av barnen på våra respektive förskolor hade någon förförståelse för ytterörats funktion och hur vi hör ljud, som är de olika fenomen vi valt att avgränsa oss till. Innan projektet utfördes hade vi fördjupat vår kunskap, genom att undersöka vilken funktion ytterörat har. Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Ett av syftena vi hade var att undersöka ytterörats funktion. Ytterörat är format som en tratt för att vi ska kunna avgöra var ljudet kommer ifrån och det trattformade ytterörat förstärker även ljudet. Vi har öronvax som kommer från hudkörtlar i hörselgången. Öronvaxet har en bakteriedödande effekt för att skydda örat. I slutet av hörselgången finns trumhinnan som även den är trattformad. Vi hade också fördjupat vår kunskap om ljudvågor, som också var ett fenomen vi ville undersöka. Hur ljud rör sig i luften? Våglängd är den stäcka det tar för en ljudvåg att svänga en cykel. Lägre frekvens innebär att våglängden blir längre. Ljudets hastighet varierar i luften beroendes på temperatur. Ljudet färdas snabbare i till exempel vatten och stål än i luft. Ljudet färdas olika snabbt beroendes på molekylsammansättningar som täthet och elasticitet.

Vi kunde alla tre se ett intresse hos barnen för de olika momenten i projektet. Vi uppmärksammade att alla barnen tyckte det var mest intressant att använda slangen, att lyssna och prata i den. Här såg vi den interpersonella dimensionen, genom att barnen samspelade med varandra. Vi såg också att barnen var mycket kreativa med vad vi kunde använda papperstratten till, förutom att lyssna i. Vi lät alla barnen få använda sin kreativitet, några barn använde tratten till att titta i och några använde den till att tuta i. Vi lät barnen hålla på en stund, sedan förde vi dem vidare till det som vi hade planerat. Vi ansåg att det var viktigt att barnen upplevde det lekfulla i projektet och att vi är medvetna om att vi ska utgå från leken när vi utför olika projekt i verksamheten. Vi kände alla att vi hade nått fram till vårt syfte genom att vi hade skapat en förståelse hos barnen om vad vi hör med. Vi kände att vi på olika sätt ändå nått fram med vårt budskap och påbörjat en begreppsbildning tillsammans med barnen. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) är det viktigt att det är en stimulerande miljö och att det finns material som lockar till att utforska naturvetenskapen i barnens vardag. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) skriver vidare att begrepp byggs upp genom att barnen använder sina olika sinnen som hörsel, smak, lukt, känsel också sådant barnen berörs av känslomässigt bygger upp begrepp. Begreppsbildningen ser olika ut från individ till individ beroendes på vilka erfarenheter vi har. Som pedagog kan vi inte veta vilket begreppsinnehåll barnen har, utan vi får genom frågor försöka undersöka var vi ska börja introducera barnen i naturvetenskapens fenomen. Allt eftersom barnen skapar sig förståelse för olika begrepp breddar och fördjupar de sin kunskap. Vi som pedagoger kan hjälpa barnen genom att synliggöra naturvetenskapen i verksamheten (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).

Genom hur miljön är utformad i verksamheten visar det den institutionella dimensionen. Vi kunde se att projektets utveckling var beroendes på olika störande moment. Sofia uppmärksammade att eftersom inte cd spelaren stod på sin ordinarie plats så påverkades barnen, medan Margareta som utförde sitt projekt på den så kallade projekttiden inte uppmärksammade något störmoment. Jaagi uppfattade att barnen var trötta eftersom de redan hade haft samlingar under dagen och hon upplevde det som ett störmoment. Vi diskuterade också efter projektet, vad vi hade kunnat göra annorlunda och kom fram till att vi kunde utvecklat frågorna mer och funderat innan på om det var att kontrollera barnens kunskap eller skapa kunskap som var syftet med frågorna. Enligt Ahlrik (120203) så är det viktigt att tänka på hur vi ställer frågorna om vi frågar efter det vi vill veta. Det vi också var noga med var att inte på något sätt verka roade av de svar barnen gav, utan vi försökte att föra ett samtal med barnen för att undersöka deras förståelse och erfarenheter (Föreläsning, Ahlrik, 120203).

Vi har också diskuterat hur vi synliggjorde materia i projektet och vi kom fram till att molekyler sätts i rörelse vid ljud och molekyler består av materia. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte tillverka materia utan den finns där den finns. Materia kan uppträda i fast, flytande eller gasform så kallat aggregationstillstånd. (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi diskuterade även energi och kom fram till att när trumhinnan vibrerar skickar örats nerver elektriska signaler till hjärnan och vi hör då ljudet. Ljudvågorna bildar rörelseenergi som sedan omvandlas till elektrisk energi (Hämtat på nätet, 120402). Enligt Ahlrik (120207) så förbrukas inte energi utan den omvandlas. Energi mäts i joule och finns i olika former som till exempel rörelseenergi, lägesenergi, kemiskenergi, elenergi och kärnenergi. All energi slutar alltid i värmeenergi (Föreläsning, Ahlrik, 120207). Därefter diskuterade vi hur vi kunde synliggöra liv i vårt projekt. Liv kunde vi identifiera genom barnen som deltog i projektet och oss själva som pedagoger. Enligt Dimenäs (120127) kan man inte förklara allt. Vad är liv? (Föreläsning, Dimenäs, 120127). Vi avslutade med att försöka identifiera teknik i projektet. Vi anser att tekniken finns i de föremål vi valde att använda i projektet som cd spelaren, slangen, pappret till tratten, tejpen och tejphållaren. Enligt Dimenäs (120127) är teknik ett redskap för att göra världen lättare och den hjälper oss att erövra saker. Han menar också att finns inte människan kan vi inte identifiera teknik (Föreläsning, Dimenäs, 120127).

/Sofia, Margareta och Jaagi

Källa:

www.horselskadade.ifokus.se/articles/4d714517b9cb46222705a-orats-funktion-och-ljud (Hämtad, 120401)

www.wiki.du.se/Subjects/Ljud-_och_musikproduktion/Aktuella_kurser/Komplexa_Ljudsystem/Ordlista_för_rumsakustik/våglängd (Hämtad, 120401)

www.liber.se/market/grsk/spektrum/kap5lag.pdf (Hämtad, 120402).

Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée. (2008) Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Edita.

Besök på Balthazar

Nu har vi varit på Balthazar där vi blev väl mottagna. Vi fick en bra introduktion av Jeanette om deras verksamhet och hon talade även om vilka grupper som skulle komma denna dag. Det var en grupp från en förskola som hade temat rymden, och en grupp som hade temat upptäckare. Innan grupper kom fick vi på egen hand gå rund och bekanta oss med de olika aktiviteterna som fanns.

I de olika rummen kunde vi bland annat gå in i ljusrummet, där vi kunde undersöka hur en pendels rörelse ändrades när vi tog på ett par solglasögon där bara ett solglas fanns. Vi såg att pendeln roterade när vi hade på oss glasögonen istället för att den bara pendlade fram och tillbaka. Sen provade vi också plock och talga där det hängde tre påsar med samma tyngd i, där upptäckte vi att det är lättare med fler hjul som avlastar.

Därefter utforskade vi ett stort hjärta där vi hörde hjärtslag och man kunde även gå in i hjärtat. Det stod namn på de olika blodkärlen som för blod till och från hjärtat och det var genom dessa man kunde krypa in och ut. Vi tittade även på lite olika hjärtan där vi diskuterade vilket hjärta som hörde till vem, det var bland annat ett katthjärta, en vuxen mans hjärta och en tio årings hjärta. Det fanns även ett enormt stort som vi tror tillhör en blåval eftersom det fanns en fråga där de undrade hur ett stort hjärta en blåval har.

Vi fick nu avbryta vår egen rundvandring eftersom barngruppen anlände. Det var en barngrupp på sjutton barn som hade temat rymden de var mellan ca 1-6 år. En av Balthazars pedagoger tog emot barnen i rymddräkt och förklarade vad som skulle hända, sedan delade hon upp barnen i två gruppen. Den ena gruppen skulle tillverka egna rymdraketer och den andra fick gå på rymdpromenad. Vi fick förmånen att få följa med den gruppen som skulle göra rymdraketer.

Pedagogen Malin introducerade barnen till hur de skulle tillverka sin raket. Det fanns flera olika föremål till barnens förfogande. Raketen bestod av en kropp som var ett ihoprullat papper, en noskon också den tillverkad av papper och sedan styrfenor som tejpades fast på raketkroppen. Barnen fick sedan prova att skjuta iväg sin raket med hjälp av en slang som var ihop kopplad till en diskmedelflaska. Raketen sattes på slangen och barnen fick trampa på flaskan då blev det ett tryck som fick raketen att flyga iväg. Här var det viktigt att det var tätt i toppen annars åkte den inte iväg. Pedagogen förklarade för oss att principen är den samma som vid en riktig raketuppskjutning.

När barnen hade provat att skjuta sina raketer var det denna grupps tur att gå på rymdpromenad. Då kom pedagogen som var utklädd till astronaut och visade in oss i ett rum där det fanns en stjärnhimmel i taket. Där gick hon igenom vissa stjärnbilder och berättade sagor till dessa. Barnen får ligga på golvet och titta upp mot stjärnhimmeln. Barnen hade goda kunskaper, de berättade för pedagogen att vår galax heter vintergatan och att solen är vår närmaste stjärna.

Vi går vidare på vår rymdpromenad och vi kommer in i ett rum med alla planeter upphängda i taket, pedagogen frågar barnen om de vet vad planeterna heter. Barnen sjunger då planetsången som de kan. Barnen är duktiga och det märks att de har pratat om rymden och dess planeter på förskolan. Barnen vet till exempel att vissa planeter består av gas medan jorden och de planeterna som ligger närmast är hårda och man kan gå på dem. Hon visar också hur jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel. Pedagogen ökar spänningen när hon säger att hon vet att det bor rymdvarelser i rymden, hon visar vilken planet de bor på och det är jorden hon pekar på. Barnen får prova rymddräkter och får se sig själva på en tv skärm med bakgrunder där det ser ut att de är ute i rymden. Hon visar också att här inne finns olika skrotdelar från en Svensk rymdraket. Här avslutas rymdpromenaden och barnen får nu själva gå på upptäcktsfärd på Balthazar. Även vi avslutar vår upptäcktsfärd här på Balthazar. Vi anser att det var ett mycket givande besök och vi känner att vi tar med oss detta i vårt framtida yrkesutövande. Vi hoppas av vi får förmånen att återkomma med våra blivande barngrupper i framtiden.

/Jaagi, Sofia och Margareta

Vad är ljud?

Man kan säga att ljud är mekaniska vågor där ett svängande tryck överförs antingen genom ett material, vätska eller gas, existerande av frekvenser inom intervallet för mänsklig hörsel. Dessa mekaniska vågor som uppfattas som ljud kan färdas genom alla former av materia, gaser, vätskor, fasta ämnen och plasma. Materian som stöder ljudet kallas medium. Ljud kan däremot ej framställas utanför jordens atmosfär då det inte kan färdas i vakuum.

De ljud som transporteras via gaser, plasma och vätskor kallas longitudinella vågor, de kallas även för kompressionsvågor. När ljud färdas genom fast materia kan det både överföras dels genom de longitudinella vågor och mekaniska vågrörelser. När man ska mäta ljudet hastighet beror det på det medium som vågorna passerar, och är en grundläggande egenskap för materialet. Några exempel på ljudhastighet: I luft, vid 20 grader är hastigheten 343m/s och i färskvatten vid 20 grader är ljudets hastighet ungefär 1 482 m/s och i stål är hastigheten ungefär 5 960 m/s.

När man pratar om ljud är det inte bara den mekaniska vågrörelsen utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågorna transporterar relativt lite effekt. En person som talar sänder bara ut någon tusendels watt, då det inte är någon större ansträngning att tala verkar det rimligt. Våra öron hör frekvenser som ligger runt 20-20 000 Hertz. Ljud som har lägre frekvens än 20 Hz kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud. Trots av vi inte kan uppfatta infraljud med vår hörsel kan vi ändå uppleva dessa ljud som obehagliga.

Ljudvågor fångas upp av ytterörat och genom den yttre hörselgången och vågorna leds in mot trumhinnan som då sätts i vibration. Vibrationerna överförs med hjälp av hammaren, städet och stigbygeln till det ovala fönstret som sitter i ena ändan på hörselsnäckan som består av en snäckformad tunnel som är delad i två kanaler av ett par membran, basalmembran som det sitter sinneshår på och vestilbularmembranet. Hörselsnäckan avslutas med runda fönstret. Detta runda fönster är även det ett elastiskt membran. När då vätskan i hörselsnäckan via ovala fönstret sätts i svängning uppstår vågmönster i vätskan som deformerar basilarmembranet. Deformationen som ger information om den inkommande signalens frekvens och amplitud, registreras av sinneshår som i sin tur skickar signalen vidare till hörselcentrum i hjärnan via hörselnerver.

Amplitud

Amplituden (ljudstyrkan) mäter man i decibel, den har en skala som den följer som kallas logaritmisk skala. Decibel används för att ange ett förhållande till ett referensvärde. Det innebär att en ökning med 10 dB fördubblar den upplevda ljudstyrkan. Dynamik kallar man skillnaden mellan den svagaste och det starkaste ljudet, örat har en mycket stor dynamik.

Exempel hur en låg amplitud kan se ut, en låg ljudstyrka ger ett svagt ljud som till exempel en viskning.

Exempel på hög amplitud, den ger en hög ljudstyrka och vi registrerar ett starkt ljud, till exempel ett jetplan.

Tonhöjd

När man försöker pratar med en extrem mörk röst, det man gör då är att man sänker tonhöjden. Om man istället försöker prata med ljusare röst så höjer man istället tonhöjden. Ett ljuds tonhöjd kallar man för frekvens och är de antal svängningar som ett ljud gör per sekund. Dessa svängningar mäts i Hertz (Hz) en svängning i sekunden är detsamma som 1Hz. En basaktig ton är lika med en låg frekvens och en hög frekvens ger en diskantaktig ton. En lägre tonhöjd gör att avståndet mellan våglängderna blir längre, medans höjden för frekvensen är konstant.  Våra öron hör frekvenser mellan 20-20 000 Hz, detta kan dock variera från person till person samtidigt som den kan försämras vid hög ålder.

Lång våglängd ger låg tonhöjd och vi registrerar ett basljud (exempelvis en mansröst).

Kort våglängd ger hög tonhöjd och vi registrerar ett diskantljud (exempelvis en kvinnoröst).

Amplituden ”mäts” på höjden, medans tonhöjden/frekvensen mäts på längden.

/ Jaagi, Sofia,Margareta

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud

Källa: http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx

• "utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,"
• "utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkelt teknik fungerar",
• "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap."

En dag när jag observerade tekniken på förskolan stod tre ett-åringar och byggde torn med olika plastmuggar, plastfat och klossar på ett leksaksbord. Barnen utforskade och testade på olika sätt hur de kunde bygga och använda materialet för att tornet skulle bli så stabilt som möjligt. Mitt under denna observation kom en pojke på 2,5 år och slog till tornet så att det rasade och alla muggar och tallrikar ramlade ner på golvet. Barnen som byggde med detta blev arga och puttade bort pojken, sedan började de åter bygga upp tornet.

Vid en annan observation satt jag och lekte med en pojke på 3 år. Han satt och studerade några gamla saftdunkar som står i en hylla mitt i stora rummet. Dessa saftdunkar är fyllda med sand, bomull, kaplasstavar och vatten. Pojken kom fram till mig med en dunk i taget och ville att jag skulle känna på dem. Han kom först fram med dunken som var fylld med vatten: "Fröken, den är tung!", sa han. "Känn!" Likadant gjorde han med de resterande dunkarna. Dunken med bomull kunde pojken bära över huvudet för "Den här är jättelätt!" som han sa. Sen försökte han gissa vad dunkarna innehöll.
I stora rummet finns även två gamla, trasiga tangetbord som barnen får trycka och slå på. Det finns också en liten låda med magneter av olika slag. Detta tycker barnen är mycket roligt eftersom de olika sakerna kan fastna på till exempel kylskåpet eller på de andra sakerna som finns i lådan.

Andra saker som finns och som används flitigt på min VFU-förskola är en CD-spelare. I den tycker barnen om att spela mycket barnsånger, så som rörelsesånger, Bamse, Pippi Långstrump etc. Det finns mycket lego och klossar att bygga med. Dessa saker finns i lekrummet. Klossarna och legot finns i barnens nivå så att de kan plocka och leka med när de själva vill. CD-spelaren står höra upp på en hylla, där pedagogerna sköter byte av CD-skiva etc.

I målarrummet finns det många gamla kataloger av olika slag. Dessa kataloger får de äldre barnen (2,5-3 år) använda till att klippa och rita i. Det finns även mycket vattenfärg, tuschpennor, färgpennor och ritpapper som barnen får använda. Det finns material som gamla toalettpappersrullar, gamla pinnar etc. att pyssla med.

Referens:
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Edita

//Sophia Ranta