Naturvetenskap och teknik i förskolan

På min vfu-plats jobbar de med teknik varje dag men de har ingen speciell inriktning mot teknik. Barnen på avdelningen där jag har varit är mellan tre och fem år gamla. De är totalt 27 barn på avdelningen. Det är en väldigt stor grupp tycker jag. Pedagogerna måste därför oftast gruppera barnen för att kunna utföra sitt arbete. De jobbar med många delar inom till exempel matematik, språk, naturvetenskap, rytmik mm.

Pedagogerna använder hela tiden teknik i sitt arbete som till exempel telefoner, dator, overhead-maskin, laminator, kopieringsapparat, cd-spelare. De behöver kunna det för att genomföra verksamheten varje dag.

Här kommer några exempel på vad barnen gör:

Barnen bygger ibland med trä. Ge skapar bilar, båtar och målar med färger. Detta har mycket med teknik att göra

 

 

Barnen använder ofta LEGO och även andra konstuktionsleksaker. Bland annat är en leksak där man bygger med plastbitar med magneter populär.

 

 

 

 

Barnen skapar även med textil. Här använder de nål, tråd och sax i sitt skapande.

 

Barnen lär sig mycket om mycket om naturvetenskap och ännu mer om teknik på min VFU-plats.

 

/Jaagi

Jag har tagit en liten titt på tekniken på min VFU-förskola.

Enligt läroplanen för förskolan (lpfö98, rev. 2010) skall sträva efter att varje barn:

• "utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,"
• "utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkelt teknik fungerar",
• "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap."

En dag när jag observerade tekniken på förskolan stod tre ett-åringar och byggde torn med olika plastmuggar, plastfat och klossar på ett leksaksbord. Barnen utforskade och testade på olika sätt hur de kunde bygga och använda materialet för att tornet skulle bli så stabilt som möjligt. Mitt under denna observation kom en pojke på 2,5 år och slog till tornet så att det rasade och alla muggar och tallrikar ramlade ner på golvet. Barnen som byggde med detta blev arga och puttade bort pojken, sedan började de åter bygga upp tornet.

 

Vid en annan observation satt jag och lekte med en pojke på 3 år. Han satt och studerade några gamla saftdunkar som står i en hylla mitt i stora rummet. Dessa saftdunkar är fyllda med sand, bomull, kaplasstavar och vatten. Pojken kom fram till mig med en dunk i taget och ville att jag skulle känna på dem. Han kom först fram med dunken som var fylld med vatten: "Fröken, den är tung!", sa han. "Känn!" Likadant gjorde han med de resterande dunkarna. Dunken med bomull kunde pojken bära över huvudet för "Den här är jättelätt!" som han sa. Sen försökte han gissa vad dunkarna innehöll.
I stora rummet finns även två gamla, trasiga tangetbord som barnen får trycka och slå på. Det finns också en liten låda med magneter av olika slag. Detta tycker barnen är mycket roligt eftersom de olika sakerna kan fastna på till exempel kylskåpet eller på de andra sakerna som finns i lådan.

 

Andra saker som finns och som används flitigt på min VFU-förskola är en CD-spelare. I den tycker barnen om att spela mycket barnsånger, så som rörelsesånger, Bamse, Pippi Långstrump etc. Det finns mycket lego och klossar att bygga med. Dessa saker finns i lekrummet. Klossarna och legot finns i barnens nivå så att de kan plocka och leka med när de själva vill. CD-spelaren står höra upp på en hylla, där pedagogerna sköter byte av CD-skiva etc.

 

I målarrummet finns det många gamla kataloger av olika slag. Dessa kataloger får de äldre barnen (2,5-3 år) använda till att klippa och rita i. Det finns även mycket vattenfärg, tuschpennor, färgpennor och ritpapper som barnen får använda. Det finns material som gamla toalettpappersrullar, gamla pinnar etc. att pyssla med.

 

Referens:
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Edita

 

//Sophia Ranta

Jag tog på mig mina ”teknikglasögon” och såg att det på min VFU-förskola (3-6 åringar) är mycket teknik i barnens vardag. Mycket som barnen själva använder sig utav och teknik som de ser pedagogerna använda sig utav.

 

Läroplanen för förskolan (2010, s.10) menar att förskolan ska sträva efter att varje barn:

· ”utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”

samt

· ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”

 

För tillfället är det mycket lek med agent-saker. De ska ha namnlappar med sina namn på, men hur ska de kunna göra dem? Klippa ut med en sax för att sedan fundera över hur namnlappen ska sitta fast? De kommer fram till att tejp är bäst och tejpar fast skyltar här och var på kroppen.

 

I målarrummet funderade ett par flickor häromdagen på hur de kunde göra en lila färg utav vattenfärgerna. De kom fram till att blå och röd blir lila. Sen blev den vita färgen tillsammans med den röda rosa. Helt plötsligt blev den gula färgen som målats på pappret grönt när det målades blått på.

 

Pedagogerna har dessutom namnskyltar som barnen funderar över hur de sitter fast, magnet, och undersöker detta. De vill gärna försöka själva hur det fungerar och gör detta. Magnetkonstruktion finns även i målarrummet där lappar med bokstäver och namn finns satta på väggen.

 

Lego och bygga med klossar är något som barnen alltid håller på med på förskolan. Vare sig det är bygga slott eller bygga ett rymdskepp. Det finns mycket material att tillgå för att använda sig utav teknik i den formen. Byggrummet och legohörnan är alltid fulla med barn som kan sitta där inne i timmar.

 

Det finns även en teknikhörna där barnen kan sitta och skruva och pilla på trasiga cd-spelare, tangentbord med mera. Cd-spelaren används utav barnen i dockvrån då de sjunger och dansar med i Melodifestivallåtarna.

 

Datorn och dess funktioner används då de skriver och målar på den. Det finns spel för förskolebarn på den men mestadels används ett program där man använder sig utav olika funktioner att måla. Pedagogerna på förskolan använder sig utav datorn dagligen i sitt arbete. Dessutom används datorn tillsammans med barnen till olika aktiviteter och uppgifter. Google används för att kolla på bilder och ta reda på fakta om något barn funderar på något speciellt. Digitalkameran och den digitala fotoramen är alltid framme och pedagogerna tar kort och visar barnen och föräldrarna dem via fotoramen.

 

De har även olika spel och pussel på förskolan som kräver viss teknik. Bland annat pusselbollar som ska sättas samman på ett visst sätt och som sedan kan rulla. Det finns ett pyssel där man spikar fast små bitar i olika mönster.

 

Referenser:

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

 

/Sandra Pettersson

Teknik i almänhet

Som föreläsarna har påpekat, är det ibland svårt att veta vad som skiljer naturvetenskap och teknik åt. I flera sammanhang kan man härleda naturvetenskapens fenomen till ett skapande av en sorts teknik. Till exempel, Tyngdlagen är ett naturvetenskaps fenomen och används många gånger i skapandet av teknik för att utföra något. Hur definieras då ordet teknik i litteraturen? i boken Teknik i skolan finns ett kapitel om teknik i hushållet, där författarna refererar till vad folk i allmänhet förknippar till teknik. De menar att människor kopplar teknik till motorer, kugghjul, tänger med mera, men inte till vävstol, visp och andra mer vardagliga maskiner eller verktyg. Vidare menar författaren Ginner att Allgurén (s.15) anser att en av de första teknikerna som människan genomförde var bearbetandet av ull, då kan man fråga sig; är det textilslöjd eller teknik? en kombination av de båda har jag förstått att författaren vill komma fram till. Det finns så oerhört mycket teknik, så teknik som enskilt ämne innefattar så många delar av de andra ämnen som också finns i skolan.


Teknik på förskolan

Styrdokumentet för förskolan poängterar specifikt om teknik som följande:
           

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
                                                                                           ( Lpfö 98 rev. 2010 s.12)

Som jag tidigare skrev i detta inlägg, finns det så mycket mer att härleda och anknyta till teknik som vi kanske inte i första anseendet anser är teknik. Men att veta hur min egen kropp fungerar, kunna röra sig och veta hur mycket kraft jag behöver använda för att sparka iväg en boll, är också en typ av teknik. För detta finns det också punkter som är framtagna i Lpfö 98 rev 2010. Denna typ av teknik kanske är mer aktuell för de barn som går första åren på förskolan. Hur gör jag för att gå? hur gör jag för att få in mat i min mun? och så vidare...

Min VFU förskola

först vill jag förklara situationen på min förskola. Det är en avdelning, som tidigare var två stycken, med andra ord är det fler barn (34 st) och även fler vuxna (8st, dock alla ej 100%). Detta år har situationen varit något udda för alla inblandade. De har haft många barn som gått upp till förskoleklassen och därmed har de fått fylla på med fler riktigt små barn. Inskolningarna har avlöst varandra sedan jag började i september 2011. Det har varit svårt för pedagogerna att komma till verksamhetens vardagliga struktur, men det har fungerat bra ändå. Med detta sagt vill jag då poängtera att vikten för denna avdelning är att barnen skall finna trygghet, lugn miljö och att de får utveckla sitt språk och sin kropp. Teknik som en uttalad riktlinje är inte framtagen för denna avdelning ännu, men som åskådare finner jag flera exempel där teknik blir tydlig.

- Barnen får använda sig av olika utklädnings utstyrslar, även för de alra minsta barnen är det väldigt populärt att ta på sig stövlar. Det är härligt att se ett barn som knappt kan gå, ändå har funnit tekniken för att ta på sig ett par stövlar. Varför klarar ett barn av att ta på sig i denna miljö men inte när barnet ska gå ut och behöver klä på sig? miljön där dessa utstyrslar finns, är en lekhall där flera barn kan vara samtidigt. Barnen blir inspirerade av varandra att göra olika saker, även om de inte leker tillsammans så ingår de i detta sociala sammanhang där ett barn som kanske är ett halvår äldre ger barnet som är mindre lite verktyg för att lyckas. Samtidigt är tiden i denna lekhall för att ta på sig, inte lika begränsad. Det får ta tid att ta på sig, ingen vuxen som skyndar på dem eller gör dem "björntjänster".

- Även dessa små barn som är 1-2 år´får mycket ut utav lego/duplo. De kan sätta legobitarna på varandra och göra höga torn. De har kanske ingen idé om vad det ska bli, men de har en idé om att de vill sammanfoga klossarna till något.

- Det finns mängder med teknikföremål så som kamera, bilnycklar med både knappar och utan knappar, tv-kontroller med mera. De går runt och pratar i telefonerna och knäpper bilder med kameran. Nycklarna försöker de stoppa i både dörrarnas låskolv och andra hål som kan vara tillräckligt stora för nycklarna att gå in i. De pillar och undersöker med nycklarna, men ibland kan det vara nog så kul att bara skramla på dem och få fram ett ljud.

- Självklart finns det andra vardagliga facilitetter som tvålpump, pappershandukshållare, vattenkranar, tvätta händerna, dörrhandtag och mycket mer som barnen stöter på utan att kanske fundera över hur de ska göra, de "bara" gör.

Flera av dessa punkter återkommer i boken teknik i skolan, användandet av maskiner, redskap och verktyg. människans metoder att behärska naturen, metoder att behärska den fysiska miljön, tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. Med andra ord menar Ginner att Teknik är allt människan sätter mellan sig själv och sin omgivningför att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (s. 22). Dessa ord givna av författaren Thomas Ginner till boken Teknik i skolan, är väl förklarat till det som jag tidigare har förklarat att jag funnit på min VFU-plats. Man tänker inte på att man använder teknik men man gör det ändå. Det som inte görs på förskolan här, är att de inte använder begreppet teknik inför barnen. Men detta finner jag inte till något negativit, då barnen är i sin första process till att förstå och uppfatta språket och hur man använder det samt sin kropp och alla dens funktioner. De avdelningarna som finns för de äldre barnen på samma förskola, har ett rum där de har döpt till teknikrummet. Där finns overheadapparat, kameror som fungerar, wii - spel för stora rörelser med mera. Där har de riktat in sig mer på apparater och digitala apparaturer för att det har varit det som barnen har fastnat för att pyssla med själva. Men de har även andra samlingar och experiment som de gör en gång i veckan, tyvärr har jag ännnu inte haft möjligheten att närvara vid en av dessa samlingar men hoppas komma dit nu när vi inte har så mycket schemalagt.

// Josefin Lundblad

Referenser

Ginner,T & Mattsson,M. (1996).Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

Teknik i förskolan

 

I läroplanen står det ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar samt

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2010 sid 10).

 

Vad är då teknik? Enligt Nationalencyklopedin betyder teknik: ”Det är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål” (NE.se. hämtad 120419).

 

Teknikämnet är ett svårare ämne än många andra när man ska diskutera teknik, det krävs ofta mer precisa definitioner. När det gäller teknikspråket och ordens innebörd är de i en ständig förändring och kan förstås på olika sätt av alla. Då är det viktigt att man inte frångår definitionsfrågorna utan det gäller att vi är överens om ett begrepps innebörd. Det är också väldigt viktig att man reder ut begrepp som man inte är överens om, för då minskar risken för missuppfattningar. Det är viktigt att påpeka att ingen kan påstå sig sitta inne med den absoluta och eviga definitionen av teknik (Ginner & Mattsson, 1996).

 

Teknik på min VFU plats

 

På min VFU plats används det dagligen teknik i verksamheten. Pedagogerna använder det i form av dokumentation på dator, digitalkameror, bandspelare och de använder sig av en mikrofon som de spelar in ljud med. Den teknik som barnen på avdelning kommer i kontakt med är olika typer av pennor och penslar när de målar, bandspelaren i musikrummet, i grovbyggen använder de sig av olika klossar som de bygger hus och torn med. Vi hittar även teknik i matsituationen, tallrik, glas och bestick. Även när barnen tvättar sig finns det teknik som i vattenkranen. Kylskåpet där vi har vår mjölk, smör och pålägg. Diskmaskinen som finns på avdelningen.

 

På förskolan finns också det så kallade lutande planet. Barnen leker / lär sig friktion på det lutande planet när de lägger sig ner, finns det ingen friktion mellan kroppen och planet glider kroppen utför.

 

”Lutande planet kallas inom mekaniken en plan yta som bildar en icke-rät vinkel mot horisontalplanet. Det lutande planet är ett bra exempel på mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg. Lutande planet räknas traditionellt som en enkel maskin” (Wikipedia, hämtad 120422)

 

Förskolan jobbar även med projekt tre dagar i veckan och ämnen är just nu ljudpromenader så på dessa projektdagar ägnas det en hel del åt både teknik och natur på promenaderna. De lyssnar på olika ljud, både bilar och motorsågar och fågelsång har barnen hört och reflekterat över detta när de har kommit tillbaka till förskolan.

/Margareta Tiverman

 

Källa:

Ginner & Mattsson, (1996) .Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket, (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Sid 10. Stockholm: Edita.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lutande_planet (Hämtad 120423)

http://www.ne.se/teknik (Hämtad 120423)

 

Enligt läroplanen för förskolan (2010) ska: ”Förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungera” även att varje barn ” utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,”(Skolverket, 2010, sid 10).

 

Jag är på en förskola där barnen är mellan 1 – 3,5 år. Det är en barngrupp på 15 barn sex flickor och nio pojkar. Pedagogerna anser inte att de arbetar medvetet med teknik. Det jag har uppmärksammat när jag tog på mig ”teknikglasögonen” var trä- tågbanan med tågvagnar med magnater där barnen provar om magneterna fäster eller stöter bort varandra, de bygger ihop tågbanan så tåget kan köra runt.

 

Barnen målar mycket och blandar olika färger, genom det får de andra färger. En flicka (3,4år) förklarade för mig att om hon blandade röd och blå så blev det lila. Hon visar mig på sitt papper och jag såg att det blev en lila nyans.

 

Barnen använder också mekano där de skruvar ihop delar till olika konstruktioner. Med hjälp av skruvar, muttrar och hjul bygger barnen olika fordon. De bygger också med hjälp av olika former som rektanglar, kvadrater, trianglar och cirklar. Barnen spikar formerna på en korkplatta. Här kan de följa en ritning och konstruera till exempel en raket eller ett hus.

 

Barnen efterfrågar ofta musik för att dansa, då används cd-spelaren. Tekniken visar sig också under matsituationerna då det används bestick, tallrikar, glas, olika kärl och skålar. Kylskåpet är också en viktig teknisk uppfinning, för att inte tala om spisen och frysen. Allt som underlättar för människan är teknik.

 

Pedagogerna använder sig av olika teknik under stora delar av dagen. Det är telefoner, datorer, digitalkamera och fotoramar för att nämna några. Även det som vi kanske inte tänker på som teknik, i matsituationerna som jag nämnde ovan, också tvättmaskinen som är ytterligare en uppfinning som underlättar för mänskligheten. Det här är bara några av de alla tekniska prylar som omger oss i dagens samhälle.

 

Enligt Ginner och Mattssson (1996) : ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process.” (Ginner & Mattsson, 1996, sid 22). Om vi bara tar på oss ”teknikglasögonen” så kan vi upptäcka teknik i stort sett överallt.

 

/Sofia Harju

 

Källa:

Ginner & Mattsson, (1996). Teknik i skolan. Sid 22. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket, (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Sid 10. Stockholm: Edita.