Komplettering till vår fördjupade kunskap om ljud
Vad är ljud?
Man kan säga att ljud är mekaniska vågor där ett svängande tryck överförs antingen genom ett material, vätska eller gas, existerande av frekvenser inom intervallet för mänsklig hörsel. Dessa mekaniska vågor som uppfattas som ljud kan färdas genom alla former av materia, gaser, vätskor, fasta ämnen och plasma. Materian som stöder ljudet kallas medium. Ljud kan däremot ej framställas utanför jordens atmosfär då det inte kan färdas i vakuum.
De ljud som transporteras via gaser, plasma och vätskor kallas longitudinella vågor, de kallas även för kompressionsvågor. När ljud färdas genom fast materia kan det både överföras dels genom de longitudinella vågor och mekaniska vågrörelser. När man ska mäta ljudet hastighet beror det på det medium som vågorna passerar, och är en grundläggande egenskap för materialet. Några exempel på ljudhastighet: I luft, vid 20 grader är hastigheten 343m/s och i färskvatten vid 20 grader är ljudets hastighet ungefär 1 482 m/s och i stål är hastigheten ungefär 5 960 m/s.
När man pratar om ljud är det inte bara den mekaniska vågrörelsen utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågorna transporterar relativt lite effekt. En person som talar sänder bara ut någon tusendels watt, då det inte är någon större ansträngning att tala verkar det rimligt. Våra öron hör frekvenser som ligger runt 20-20 000 Hertz. Ljud som har lägre frekvens än 20 Hz kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud. Trots av vi inte kan uppfatta infraljud med vår hörsel kan vi ändå uppleva dessa ljud som obehagliga.
Ljudvågor fångas upp av ytterörat och genom den yttre hörselgången och vågorna leds in mot trumhinnan som då sätts i vibration. Vibrationerna överförs med hjälp av hammaren, städet och stigbygeln till det ovala fönstret som sitter i ena ändan på hörselsnäckan som består av en snäckformad tunnel som är delad i två kanaler av ett par membran, basalmembran som det sitter sinneshår på och vestilbularmembranet. Hörselsnäckan avslutas med runda fönstret. Detta runda fönster är även det ett elastiskt membran. När då vätskan i hörselsnäckan via ovala fönstret sätts i svängning uppstår vågmönster i vätskan som deformerar basilarmembranet. Deformationen som ger information om den inkommande signalens frekvens och amplitud, registreras av sinneshår som i sin tur skickar signalen vidare till hörselcentrum i hjärnan via hörselnerver.
Amplitud
Amplituden (ljudstyrkan) mäter man i decibel, den har en skala som den följer som kallas logaritmisk skala. Decibel används för att ange ett förhållande till ett referensvärde. Det innebär att en ökning med 10 dB fördubblar den upplevda ljudstyrkan. Dynamik kallar man skillnaden mellan den svagaste och det starkaste ljudet, örat har en mycket stor dynamik.
Exempel hur en låg amplitud kan se ut, en låg ljudstyrka ger ett svagt ljud som till exempel en viskning.
Exempel på hög amplitud, den ger en hög ljudstyrka och vi registrerar ett starkt ljud, till exempel ett jetplan.
Tonhöjd
När man försöker pratar med en extrem mörk röst, det man gör då är att man sänker tonhöjden. Om man istället försöker prata med ljusare röst så höjer man istället tonhöjden. Ett ljuds tonhöjd kallar man för frekvens och är de antal svängningar som ett ljud gör per sekund. Dessa svängningar mäts i Hertz (Hz) en svängning i sekunden är detsamma som 1Hz. En basaktig ton är lika med en låg frekvens och en hög frekvens ger en diskantaktig ton. En lägre tonhöjd gör att avståndet mellan våglängderna blir längre, medans höjden för frekvensen är konstant. Våra öron hör frekvenser mellan 20-20 000 Hz, detta kan dock variera från person till person samtidigt som den kan försämras vid hög ålder.
Lång våglängd ger låg tonhöjd och vi registrerar ett basljud (exempelvis en mansröst).
Kort våglängd ger hög tonhöjd och vi registrerar ett diskantljud (exempelvis en kvinnoröst).
Amplituden ”mäts” på höjden, medans tonhöjden/frekvensen mäts på längden.
/ Jaagi, Sofia,Margareta
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud
Källa: http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx
