Reflektion av aktivitet med is.
Vatten finns omkring barnen i olika former, inne och ute, de leker med det som snö, is, vattenpölar, dricker vatten, vattenlekar, de tvättar sig varje dag. Viktigt att redogöra för att is inte är statiskt utan kan förändras, exempelvis vid solsken (värme) då den smälter.
Vi har tagit hänsyn till barnens nivå och ålder i utformningen av detta experiment. Att leka fram kunskap är ”det enda” sättet att fånga barnen och hålla intresset vid liv. Genom att leka får barnen ett annat sätt att se på kunskapen och kan lättare ta in den och kan reflektera på ett annat sätt.
Läroplanen (2010) menar också att:
”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (s.6).
Samt:
”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera” (s.6-7).
För att barnen skulle få uttrycka sin kreativitet fick de uppmuntran till att uppleva och utforska själva. De tog egna initiativ för att förstå och känna med sina sinnen.
Vi som blivande förskollärare vill att barnen:
”utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (s.10).
Vi tycker även att detta citat är relevant för uppgiften.
Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen:
stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. (s.11).
Vi anser att vi vid dessa tillfällen har uppnått dessa riktlinjer.
natur och teknik aktivitet med 1-2 åringar
Jag har utfört en aktivitet med 10 barn. från och till i helgrupp och halvgrupp. vi har tillsammans letat fram iskubsformen och funderat på vad det är. någon sa "- is". dock var isformen vid detta lag tomt och innehöll ingen is. jag frågade vad man kunde göra med denna, men ingen kom med det "rätta" svaret. de kunde tänka sig att använda den i sandlådan, laga mat osv. vi gick senare till handfatet och där frågade jag om de kunde fylla den med vatten. detta visade sig bli ett svårt moment, då handfat ofta är U-¨format precis vid kranen, och man kan inte sätta in en fyrkantig iskubsform hur som helst. de fick lyfta upp formen högre upp så att formen kom precis under kranen eller så kom de på att man kunde ta kortsidan på formen, då fick den plats. de lyckades var och en få formen att bli full med vatten i alla "hål", med lite "påhejjande" av mig. "- där är det ett hål som behöver lite mer vatten".
efteråt gick vi till frysen och jag frågade vad detta var. de sade att det var en kyl, och visst var det kallt som i en kyl men ändå kallare sa jag. i frysen där har man glass och kanske bröd som är fruset. vi kände på bröd och bullar som var hårda och kalla. vi satte in formarna i frysen och lämnade dem där en dag.
nästa dag gick vi och tittade om det hade hänt något i frysen. jag frågade igen om de mindes vad frysen var. någon sa kyl någon sa frys. vi tog ut formarna och jag frågade vad som hänt. de utbrast "-is!!!" vi tittade på isen och kännde på den. jag hällde upp några glas med vatten och de fick smaka på vattnet. jag lade i isbitar i glasen, efter en stund fick de smaka på vattnet och se om det var kallare. vi lade några isbitar på en tallrik. där fick vi vänta länge innan det hände något. vi gick ifrån bordet och lekte, men barnen ville gärna gå tillbaka och titta efter en minut igen. om vattnet blivit kallare i glaset var svårt att få fram, men att isbiten blivit mindre efter en halvtimme kunde vi komma överrens om. men de kunde inte förstå när det gått ytterligare en stund vart isbiten tagit vägen, det fanns ju bara vatten kvar.
vi gjorde is ytterligare en gång med samma procedur som första aktiviteten. de kunde faserna, hur man fyller på, vad frysen var och vad som händer i frysen. dagen efter lade vi en isbit i det kalla vattnet och en isbit i det varma vattnet. de kände innan vi la i isbitarna att den ena var kall o den andra varm. sedan väntade vi och såg vad som hände. isbiten i det varma vattnet försvann snabbare än den i det kalla vattnet. men varför var svårt för dem att förstå. jag berättade hur det kunde vara. att is blir till vatten när den blir varm. de var mycket frågande till detta, så därför lät jag dem även ta isbitar i händerna och i munnen för att även känna hur isen smälte. Jag anser att med denna uppgift fått med barnens kreativitet, genom att de fått försöka hälla på vattnet själva i iskubsformen, samt att vi arbetat med denna uppgift vid flera tillfällen och de har mer och mer fått "fria händer" hur de kan smälta isen. de har fått placera isen där de undersöker om isen smälter snabbare eller överhuvudtaget. vad gäller lekens betydelse i sammanhanget så finner jag att barnen har fått arbeta med isen så som deras impulser har infunnit sig. jag hade egentligen inte tänkt att de skulle få dricka vattnet med isen i, men de smakade. de höll i isen, de smakade på isen de tog för sig. vi hade vissa regler vad som skulle göras och hur vi skulle göra de första två gångerna vi undersökte isen och hur den smälte. men när vi gjorde detta för 3-5 gången fick de lov att ta för sig oh göra så som de själva ville. som jag tidigare nämnt gav di både mig och min handledare var sin isbit att hålla i, ha på armen, i munnen, på bordet. det var inte längre jag som var mittpunkten tillsammans med isen, utan det var barnen och isen. deras sätt att utforska utan en lärare men ändå med samma tanke som jag vid de första två aktiviteterna presenterade. de ville finna nya sätt att få isen att förssvinna!
min slutsats med denna aktivitet är att barnen hade lättare att ta sig till att vatten blev till is, men att is blev till vatten var svårare för mig att se att de förstod. men det var från fast till flytande som vi jobbade mest med, så jag skulle vilja göra denna aktivitet en gång till och se om något har hänt med deras tankar. det syndes att de gillar exprimenten och att de var intresserade och faccinerade! leken med de andra barnen kunde vänta, de var uppslukade, och då blir det roligare och lite enklare för en pedagog att arbeta med dem!
vid datorn Josefin Lundblad
Frågor till examinationen
Frågor från grupp 5B inför muntliga examinationen
Följande frågor är relevanta för oss inför den muntliga examination:
* Kan vatten försvinna?
* hur är molekylens förändring i de olika formerna?
* varför smälter is snabbare i vatten än i luften?
Sofia, Sandra och Josefin
Aktivitet med is!
Planering
Vad?
Smälta is med hjälp av varmt och kallt vatten.
Hur?
Vattnets temperatur mäts med termometrar för att sedan se om/hur mycket skillnad det blir i grader när isen smält. Barnen får sedan känna om det blir någon skillnad på vattnet innan isen och vattnet med smält is, både kalla och varma vattnet.
Varför?
För att barnen ska fundera över varmt och kallt, om det gör någon skillnad på isen. De ska få en uppfattning om hur smältning sker med vatten som medhjälp.
Innan aktiviteten?
- Vad kan barnen om smältning och is?
- Barnen får fundera över om isen kommer smälta snabbare i någon utav vattnen? Vilken i så fall? Varför kommer det smälta snabbare i just det vattnet?
- Vad kommer hända med vattnet när isen smält? Kommer det bli någon skillnad eller kommer vattnet vara lika varmt/kallt som innan?
Utförande
Aktiviteten ägde rum en förmiddag på min VFU-förskola med fyra flickor födda -06. Meningen var att alla barnen födda -06 skulle vara med, men aktiviten krockade med projekt ”Melodifestivalen”. Jag kommer kalla dem A, M, H och V.
Jag började med att fråga flickorna om de vet något sätt som man kan smälta is på? Eftersom de arbetat med snö och is tidigare ville jag veta om de hade några funderingar. En utav flickorna, H, svarade att man kan smälta is med varmt vatten. En annan flicka, M, berättade om när hon gjorde is en gång och de kopplade samman is med saft. Flickan A:s tankar glider in på att smälta choklad som hon ibland gör.
Vi fortsatte till ”vattenleken” och där fanns två skålar med vatten och självklart isen. De tyckte att termometrarna var spännande och vi mätte hur varmt/kallt vattnet var. 48 grader respektive 7 grader. Vi känner även på vattnet utanför skålarna, alltså vi doppar inte ner fingrarna i vattnet. Flickorna tycker att den blåa isen ska läggas ner i det kalla vattnet och den röda i det varma. Vi drar en parallell till vattenkranen som har blått för kallt vatten åt ena hållet och rött för varmt åt det andra. Jag frågar vilken utav isbitarna som kommer smälta snabbast? Varför gör den det? Och flickorna svarar att den röda kommer göra det. Det händer från början mycket med den röda isen, vilket noteras då den röda färgen sprider sig i vattnet. Jag frågar vad som kommer hända med vattnet när isen smält och jag får till svar av en flicka, V, att ”den där kommer bli kallast” och hon syftar på skålen med den blå isen. Samma flicka, V, frågar sen hur man gör is. Flickan, M , som tidigare berättat att hon gjorde is en gång säger att ”man tar en sån här (burk), häller i vatten och väntar några dagar”. Flickan H noterar att det inte är mycket kvar utav den röda isen och de bestämmer sig för att räkna till 30 för att se om isen smält till dess. Det har den inte så de gömmer sig i hallen och räknar till 30 igen och kommer tillbaka precis i tid för att se den lilla biten smälta till vatten. Vi känner på vattnet och tittar på termometern, nu är det bara 27 grader och de känner att det är kallare. De konstaterar att det inte har hänt mycket alls med isbiten som är i det kalla vattnet, och flickorna tycker att vi ska ställa skålen inne i målarrummet och kolla lite senare om den smält då. Vi ställer även in det röda vattnet då vi ska blanda det röda och blåa vattnet för att ”det kommer bli lagom” då, säger M.
Efter lunchen, ca en timme efter vi ställt in skålen, går vi in och tittar om det hänt något med isen. Den har smält! Vi känner på vattnet här med och det är fortfarande kallt, iskallt till och med som flickorna uttrycker det. Det röda vattnet hade blivit kallt medan vi väntade på att den blåa isbiten skulle smälta. Vi blandar det röda vattnet med det blåa vattnet och får en lila färg och vi känner på vattnet och det är fortfarande kallt.
Utvärdering
Jag tyckte att aktiviteten gick bra, de hade tidigare erfarenheter och förståelse vilket gjorde det lättare att förstå det aktuella händelseförloppet. Jag fick uppfattningen att flickorna tyckte det var roligt och intressant att prova något annorlunda där de får fundera och de blev inte heller uttråkade utav aktiviteten. De kunde hela tiden spekulera i vad som händer nu och vad som kommer hända sen.
Mitt ledarskap i denna aktivitet var mest att leda in flickorna i olika tankespår med mina frågor, de kunde vara delaktiga i hela processen, från när vattnet hälldes i skålarna tills vattnet hälldes ut ur dem. Termometern introducerades på ett nytt sätt, de visste vad det var men inte riktigt hur man räknade ut graderna så det gjorde vi tillsammans för att göra alla delaktiga än om man bara sagt att si och så många grader är det.
Jag hade nog velat göra en uppföljning på något sätt, men vet inte riktigt hur. Hade jag haft mer tid till detta så hade jag utvecklat aktiviteten ännu mer. Kanske att flickorna hade fått göra egna isbitar som de fick smälta och göra hela processen själva från vatten-is-vatten.
/Sandra Pettersson
Vi leker med vatten och is.
Jag började med att ställa fram två små skålar på ett bord, en skål med kallt vatten och en skål med varmt vatten.
Barnen fick börja med att känna på vattnet i de båda skålarna. Sedan tog jag fram is och frågade om de visste vad det var för något. Då jag inte fick något svar förklarade jag att det kallades is, att det var vatten som vi ställt in i frysen. När det stått i frysen ett tag blev det hårt. Isen innehöll röd och blå karamellfärg. Barnen fick känns på isen.
Vad händer med isen om jag lägger dem i vattnet, frågade jag barnen. De kunde inte svara på denna fråga heller, så jag la isbitarna i skålarna. Efter en liten stund färgades vattnet av de färgade isbitarna, och isbiten i den varma skålen började smälta. Vad tror ni händer med isen, frågade jag igen.
"Den är lila", sa "Micke" och pekade på skålen med varmt vatten.
"Den har ju nästan smält ju!", sa "Lisa".
Jag la två isbitar till i varje skål. "Nu är den liten", sa "Micke" när nästan alla isbitar hade smält bort i den varma skålen. "Där är det många is", sa "Anna" och tittade på skålen med kallt vatten.
Jag hade roligt när jag gjorde denna uppgiften. Även barnen verkade tycka att det var roligt. Under tiden aktiviteten pågick, tog jag kort som jag ska använda i min individuella rapport.
/Sophia
Freitag Meeting
vi har dock efter omständigheter fått fram relevant fakta enligt oss.
H2O
- Kan vatten försvinna?
- Vad är H och vad är O i H2O?
- Kokpunkt och fryspunkt
- Vart behöver vi vatten - Vilka behöver? -Kan vi leva utan?- Högst densitet vid 4 + grader.
- Vart finns vatten?
- Fast-Flytande-Gas - Hur ser molekylen ut i dessa former?- Kretslopp.
- Vad ska barnen lära sig?
- Vad händer med det varma resp. kalla vattnet?
- Varför smälter is fortare i vatten än i luften?
- Hur uppfattar barnen is? Hur får vi reda på det?
- Hur mycket energi krävs för att smälta isen?
- Vill vi använda oss av -18 gradig is eller 0 gradig is? Hur vet vi att isen är 0 gradig?
SVAR PÅ OVANSTÅENDE!
- Vatten kan inte försvinna utan är evigt, enligt termodynamikens huvudsatser.- H= väte och O= syre, alltså 2 väteatomer och 1 syreatom( 
http://www.lions.se/lions_vatten.htm)
- Enligt molekylstrukturen borde vattnen frysa vid -90 grader C och koka vid + 70 grader C. Dock fryser det vid +/– 0 grader C och kokar vid + 100 grader C vid normalt lufttryck.
- Överallt i vår omgivning, i allt levande. Bland annat för människans metabolism där vatten hjälper till kroppen att bryta ner diverse syror och bränslen för energi. Fotosyntesen och cellandningen. Allt levande behöver vatten, tillochmed cellerna. Det går att leva utan vatten i ungefär 10 dagar. Men det är inte bra att dricka alldeles för mycket vatten heller. De flesta andra ämnen krymper när de blir kallare men vattnet ökar sin volym under +4 grader C.
- Vatten finns i atmosfären som flytande, gas eller fast form. Dessutom finns vatten i allt som är levande. Ekosystem.
-mellan de tre faserna sker fysikaliska förändringar, vattnet ändrar sin form men har ändå samma egenskaper. i gasform finns inga bindningar mellan molekylerna och tappar då komtakten med varandra. vid fasförändringar förändras bindningarna mellan molekylerna, men molekylen i sig ser lika dan ut, men att tätheten av molekylerna varierar i de olika formerna(fast, flytande och gas). när H2O är i fast form som is så är molekylerna täta och därmed är bindningarna starka och som bilden visar så blir det glesare ju närmre gasform H2O blir. med förutsättningen att flytande form är mellan fasen.(Helldén, s. 47)
- Kretslopp:
avdunstning från oceaner och andra vattensamlingar till luften och transpiration från landväxter och djur till luften.
nederbörd, från vattenånga som kondenseras från luften och som faller till marken eller havet.
ytavrinning från marken som vanligtvis når havet.
- is smälter snabbare i vatten än i luften, då vatten alltid är varmare än is och har en mer omslutande effekt på isen och lägger sig då närmre isen än vad luften gör. (http://www.skolresurs.fi/fykeresursen/tema_3_4/L_v_v_svar.pdf)
- Specifika värmekapaciteten för snö kan sättas till 2kJ. Isens smältvärme är 334 kJ/kg(http://kock.nu/fysik/energi_faser.html). Om vi har 1 kilo is som är 0°C så kräver det 334 kJ för att smältas till 0°C flytande vatten.
Källor:
*http://www.lions.se/lions_vatten.htm
*Helldén, Johnsson, Karlefors, Vikström. (2010). vägar till naturvetenskapens värld. Stockholm: Liber
*http://www.skolresurs.fi/fykeresursen/tema_3_4/L_v_v_svar.pdf
*http://kock.nu/fysik/energi_faser.html
Handledning 2
Vi har tänkt att låta barnen fundera över vad som går fortast; att smälta en isbit i varmt vatten eller i kallt vatten. Vi har tänkt att lägga en iskub i en burk med varmt vatten och en iskub i en burk med kallt vatten med en termometer i varje burk. Termometern ska visa vid vilken temperatur aktiviteten börjar och slutar.
Efter att ha haft ytterligare en handledning fick vi fler frågor att söka svar på vad gäller vårt arbete med vatten:
Vad ska barnen lära sig?
Vad händer med det varma resp. kalla vattnet?
Varför smälter is fortare i vatten än i luften?
Hur uppfattar barnen is? Hur får vi reda på det?
Hur mycket energi krävs för att smälta isen?
Vill vi använda oss av -18 gradig is eller 0 gradig is? Hur vet vi att isen är 0 gradig?
Sophia, Sandra och Josefin
efter handledning 1
Så här ser vårt första utkast ut från vår mindmap;
H2O
Kan vatten försvinna?
Vad är H och vad är O i H2O?
Kokpunkt och fryspunkt
vart behöver vi vatten?-----vilka behöver?----------kan vi leva utan?--------högst densitet vid 4 + grader.
vart finns vatten?
Fast-Flytande-Gas----------hur ser molekylen ut i dessa former?-------Kretslopp.
det som är understruket är det vi har specifierat oss på. men allt det andra är bra för oss att veta mer om, eftersom barn gärna frågar och ställer ofta kluriga frågor. som lärare är det viktigt att vara välförberedd!
Första utkastet för vårt arbete i 5b
Vi har efter flera intressanta föreläsningar om naturvetenskapliga och tekniskafenomen, kommit fram till att vi vill fördjupa oss i "värma och kyla". Hur isolerar man för att behålla både värme och kyla? hur kan vi arbeta med barn för att få barnen intresserade av detta? Varför har vi egentligen vantar på oss? och varför har vi is i drickan på sommaren? samt varför smälter isen snabbare på sommaren än på vintern? frågor vi ställer oss som vi kan exprimentera tillsammans med barnen. vi kanske vet svaret men hur ska vi förklara detta för barnen på våra VFU-platser som är från 1-6 år? måste vi göra det på olika sätt för en 6-åring jämfört med en ettåring?
Aktiviteter som vi har funderat lite närmre på är att lägga is i varmt och kallt vatten för att se skillnaden på smältningen och tid.
hur uppkommer is? kan vi frysa både inne och ute? här krävs frys och att kunna exprimentera utomhus med is.
