Exkursision
Vulkanism, Pangea
Vulkanism är en sammanfattande benämning på alla processer och förlopp vid vilka magma och dess gaser förs från jordens inre upp till och ut på jordytan och havsbottnen samt upp i atmosfären.
Vulkanen ser ut som ett berg med brinnande topp, det man ser är magma, smält sten från vår planets innandöme, det är detta som tränger igenom jordskorpan och bildar en het massa som kallas lava. De stora rökmolnen man ser i samband med utbrottet är oftast en blandning mellan heta gaser och aska. Lavan tillsammans med gaserna tränger upp genom ett rör i marken som bildas genom hettan från magman. Det är oftast inte den heta lavan som är farlig utan vulkans gaser som kan vara mycket giftiga.
Jordskorpan på vår jord består av stora kontinentalplattor som sitter ihop likt ett pussel, dessa plattor rör på sig hela tiden. När två plattor glider isär tillräckligt mycket kan magma tränga upp och då bildas ett vulkanutbrott. Man kan alltså konstatera att det är vanligast med vulkanutbrott längs kontinentalplattornas gränser. Det finns även något som kallas Hot Spots (heta fläckar), där är jordskorpan tunnare än på andra ställen, även där kan magma tränga sig upp ibland.
Pangea är den superkontinent som bildades för 250 miljoner år sedan under eran paleozoikum. Pangea nådde sin höjdpunkt under eran mesozoikum då de tidigare superkontinenterna Gondwana (Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön och Indien) och Laurasien (Nordamerika, Europa och Sibirien) drev ihop. I samband med att Pangea bildades dog 95 % av jordens alla organismer och orsakade det största utdöendet av liv någonsin. 50 miljoner år senare började kontinenterna åter igen glida isär, denna uppsprickning fortsatte fram till för omkring 100 miljoner år sedan tills dagens kontinenter hade bildats. Några av de bergskedjor som finns än idag uppkom då Pangea bildades, som till exempel Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.
Istiden
Istiden är en period i jordens historia. Det som kännetecknar denna tid är att stora landområden är täckta med is. Det kan både var en nedisning eller en längre tidsperiod med flera nedisningar. För ca 1 miljard år sedan inträffade de äldsta kända istiden. Man har hittat spår av stora inlandsisar i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältning till exempel morän. Orsaken till av vi får istid är när klimatet börjar bli kallare. Den snö som faller på bergkedjornas glaciärer hinner inte smälta bort under sommaren. När ny snö faller på vintern året efter packas den gamla snön samman mer och mer. Med tiden bildas is. När sedan isen har börjat växa behövs oftast ingen annan ändring i klimatet för en ny istid ska börja. Det är isarna själva som skapar ett kyligt klimat runt omkring sig.
Jordprofil, podsolprofil & brunjord
Jordprofil är en upprätt sektion av en jord som visar olika lagerföljder. När man gräver ut en sektion av jord kan man studera den noga och avläsa jordstrukturen, färgen, lukten, rötternas utseende och även observera markdjuren.
Podsolprofil täcker ca 50 % av Sveriges landyta och är därmed Sveriges vanligaste jordmån. Den karakteriseras av en vit eller gråaktig utlakningshorisont som normalt är ca 1 dm tjock, och en 2-3 dm tjock anrikningshorisont som kan vara röd och brunsvart. Podsol förknippas oftast med barrskog. Det finns tre sorter av podsoler: järnpodsol, järnhumuspodsol och humuspodsol.
Brunjord finns oftast där det är lövträd. Den finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Det krävs högt Ph, finkornig jordart och varmt klimat för att brunjord sak bildas. Brunjord är bördigare än podsol och är därmed mer lämplig för jordbruk.
/Margareta Tiverman
